Efter att ha lärt mig grunderna om PBL, beskriver jag i den här bloggen vad jag uppfattat med hjälp av litteraturen!
PBL är en pedagogisk metod där lärandet bygger på verklighetsbaserade situationer och där studenterna samlar in information som man diskuterar i grupp, ofta med stöd av en handledare[1]. I Sverige är det, förutom Linköpings Universitet, flera lärosäten som använder sig av PBL. Det finns studier som dock hävdar att metoden har svagheter och att den inte har en vetenskaplig grund och innehåller brister [2].
Medel som kan användas för inlärning är bland annat ”Livbojen”, ett verktyg som underlättar processen för kunskapssökning och som skapar gynnsammare förutsättningar för gruppen att lösa problemet/scenariot i fråga. Ett annat är ”Problembearbetningsprocessen” som innehåller nio olika moment där brainstorming ingår som en viktig del. Varje deltagare/student rapporterar om vad man, med stöd av litteratur, har funnit för att lösa problemet/scenariot. Det finns inget rätt eller fel, huvudsaken är att deltagarna hittar de kunskaper de letar efter [3, 4]
Lärande byggs upp på Basgrupper. Basgrupp är en grupp studenter (6-9 st.) som träffas regelbunden, enligt kursprogrammet för att diskutera och lära sig att självständigt lösa uppgifter som ingår i deras utbildningsprogram. Gruppen utgår från ett scenario eller problem som ska lösas. Hur det löses har varje medlem frihet att söka efter i litteraturen. Litteraturen ska vara vetenskapligt förankrad. Att leta efter rätt litteratur är också en viktig del av lärandet. Välstrukturerade problem/scenarier kan underlätta problemlösningen, och bra kunskaper i informationssökning är en del av lärandet [1, 3, 5]. Ett problem som kan uppstå i en basgrupp är att en dominant, påläst student tar över diskussionen och de andra studenterna tystnar. Här ska handledare se till att utrymmet fördelas och ingripa med frågor till övriga.
Handledaren ska fungera som facilitator mer än mentor. Handledarens arbetsuppgifter är att gruppen fokuserar på rätt väg att nå inlärningsmålen. För detta krävs att handledaren ska ha rätt kunskaper och kunna ingripa när gruppen kört fast. De flesta grupper har svårt att komma i gång och hitta rätt i problemlösningsarbetet och det kan också vara krävande att hitta flytet i arbetet. Handledaren måste vara medveten om dessa problem för att kunna hjälpa studenterna [1, 3, 6]. Att kunna interagera i PBL-arbetet är av betydelse. Alla studenter som ingår i gruppen förväntas dela med sig av sina tankar och reflektioner kring problematiken. Det finns olika sätt att interagera, i dagsläget är videomöten [7, 8] ganska vanliga men det har inte utvärderats grundlig om denna typ av interaktion är bättre än fysiska möten. Spontant väljs fysiska möten eftersom kroppsspråket och det sociala småpratet är naturligare vid fysiska möten och det är då sociala kontakter knyts. Men för inlärningseffekten kanske videoträffar är lika bra eftersom motivationen för studenterna ska vara densamma. Därför är attityden som man visar under diskussionsarbetet viktig för hur PBL-arbetet utvecklas. Inte kritisera utan ge positiv återkoppling är bäst för att undvika konflikt. En bra arbetsmiljö/studiemiljö är eftersträvansvärd.
Att starta en basgrupp kräver mycket arbete, man ska lära känna sin grupp, sätta gränser, formulera ett kontrakt som passar alla, respektera varje student med sina svagheter och sina styrkor. Vi är alla olika men förhoppningsvis har alla samma mål för sitt lärande. Det är bra att hitta ett tempo som passar alla i gruppen. Ett jämnt tempo är att föredra men det blir inte alltid så eftersom alla arbetar olika snabbt. Det kan också vara värdefullt att ha en deadline [1, 3, 5]. Handledaren är en nyckelperson i gruppen. Denne ska vara kunnig i ämnen/problem som diskuteras eller ska lösas. Det finns studier som hävdar att en handledare endast ska fungera som en facilitator och inte nödvändigtvis behärska ämne/problem som diskuteras [1, 3]. Andra menar att handledare ska ha kunskap om ämnen/problem för att leda studenterna i rätt riktning i arbetet. Diskussionerna blir bättre och bättre ju längre gruppen träffas under utbildningens gång och erfarenheterna byggs upp. Studenterna utvecklar förmåga till acceptans, förhållningssätt hos andra och att föra en diskussion på ett öppet sätt. Hur mycket man lär sig är beroende av varje students motivation, koncentrationsförmåga, förväntningar, vilken roll individen har haft i gruppen och vilken feedback som ges och fås vilket även har en kulturell komponent. Några ser återkoppling som kritik och andra behöver återkoppling för att veta att det som görs är korrekt [3, 9].
Vad är bra med PBL?
PBL är roligt att arbeta med. Motivationen kan ökas om studenterna själva letar efter informationen de vill veta om ämnen/problemen. Man blir självständig och kanske mer engagerad i sin egen inlärning. Man blir förhoppningsvis mindre timid och kan delta i diskussioner med en lättsam inställning. Man lär sig att samarbeta och blir kanske bättre på sociala kontakter som är viktiga i arbetslivet.
Vad är mindre bra med PBL?
I början, när gruppen är ny kan det vara svårt att komma igång med uppgifterna. Gruppen behöver tid att lära känna varandra och försöka formulera ett gemensamt mål. En student som inte trivs i gruppen ska snabbt söka sig till en annan grupp om detta är möjligt. Handledaren ska ha erfarenhet. I min mening ska handledare vara kunnig i de ämnen som diskuteras för att kunna ge bra vägledning om gruppen fastnar. Dessutom behöver gruppen lära sig grunderna av PBL i god tid. De flesta kommer från traditionella former av undervisning. Alla passar inte i små grupper, några vill inte synas och trivs kanske inte med att arbeta i grupp.
PBL ger frihet att själv söka den kunskap som letas efter, ibland kan det vara svårt och viktiga delar kan försummas eftersom det inte finns något rätt eller fel i sökandet.
Hur jag uppfattar PBL!
PBL-metoden är en bra inlärningsmetod men inte den enda som kan ge bra resultat för inlärning. Föreläsningar kan också fungera i vissa moment. Handledaren spelar en viktig roll och ska vara kunnig i PBL-metoden liksom i ämnena som behandlas. Hur mycket deltagaren lär sig beror inte bara på metoden utan på motivationen som studenten har, vad den enskilda individen strävar efter. Metoden PBL kan underlätta inlärning av kunskaper på ett annorlunda sätt än traditionell inlärning genom att kritiskt tänkande utvecklas, vilket är positivt [10]. Ett krav borde vara att problem/scenario ska vara väl formulerade och följa inlärningsmålen. Denna pedagogiska metod kan påverka studenterna på ett positiv sätt och stimulera studenterna att ta fram sina tidigare kunskaper och strukturera den aktuella situationen de befinner sig i. Att ha ett kursprogram med vad som förväntas i slutet är bra eftersom man vill veta om studenten har lärt sig det som förväntas. Studenterna behöver uppmaningar för att kunna applicera det de lärt sig och presentera resultat. Nyfikenhet medför ett aktivt engagemang som en naturlig del, vilket kommer att gagna studenterna under hela livet. Eftersom att tänka kritiskt och samarbeta med andra är en del av livet!
Delmy Oliva
Referenser
1. Jones, R.W., Problem-based learning: description, advantages, disadvantages, scenarios and facilitation. Anaesth Intensive Care, 2006. 34(4): p. 485-8.
2. Shanley, P.F., Viewpoint: leaving the ”empty glass” of problem-based learning behind: new assumptions and a revised model for case study in preclinical medical education. Acad Med, 2007. 82(5): p. 479-85.
3. Dolmans, D.H., et al., Problem-based learning: future challenges for educational practice and research. Med Educ, 2005. 39(7): p. 732-41.
4. Universitet, L., Problembaserat lärande: www.liu.se/medfak/pblresurser
5. Stewart, J.B., Problem-Based Learning in Counsellor Education. Canadian Journal of Counselling/Revue Canadienne de Counseling, 1998. 32:1: p. 37-49.
6. Jung, B., J. Tryssenaar, and S. Wilkins, Becoming a tutor: exploring the learning experiences and needs of novice tutors in a PBL programme. Med Teach, 2005. 27(7): p. 606-12.
7. Davies, R., et al., Virtually present: the perceived impact of remote facilitation on small group learning. Med Teach, 2012. 34(10): p. e676-83.
8. Mpalanyi, M., I.D. Nalweyiso, and A.G. Mubuuke, Perceptions of radiography students toward problem-based learning almost two decades after its introduction at Makerere University, Uganda. J Med Imaging Radiat Sci, 2020. 51(4): p. 639-644.
9. Bollela, V.R., et al., Students and tutors’ social representations of assessment in problem-based learning tutorials supporting change. BMC Med Educ, 2009. 9: p. 30.
10. Martyn, J., et al., Exploring the relationships between teaching, approaches to learning and critical thinking in a problem-based learning foundation nursing course. Nurse Educ Today, 2014. 34(5): p. 829-35.