Problembaseratlärande (PBL)–en mystisk undervisningsform som jag aldrig förstod som student. Nu har jag fått fördjupa mig i metoden i denna intressanta kurs och ska snart handleda läkarstudenter enligt denna modell. Det ska blispännande att få vara med i undervisningenigen,fast denna gång som basgruppshandledare. Som student hade jag ibland svårt att hitta motivation för basgruppsarbete. En stor del av bristande motivation berodde nog på min bristande kunskap i svenska.Det var en stor utmaning att flytta till ett annat land, plugga till läkare och lära mig språket.Jag hade motivation för att lära mig medicin,men det var svårt att komma till tals på basgrupperna när min språkliga förmåga inte var denbästa. Under första terminerna på LiU så var jag en ganska tyst basgruppsmedlem och såg mest bara till att komma till tals tillräckligt för att kunna bli godkänd. Motivation –vad är det? I en basgrupp kan det finnas många olika motivationsnivåer hos olika studenter. Olika motivationsnivåer måste tas hänsyn till i undervisningen med tanken på att studentens motivationsnivå spelar en stor roll för lärandet. Forskningen har visat att den aktuella motivationsnivån hos studenten påverkar hur effektiva olika aktiviteter är för att kunna stärka individens motivation och leda till djupare inlärning (Biggs & Tang, 2011; Jones, 2009).PBLär en studentcentrerad undervisningsform där studenter arbetar i mindre grupper och diskuterar om ett scenariooch handledare inspekterar studenternas arbete(Maudsey, 1999). Handledare skall använda sin kompetens subtilt och sparsamt. Tanken är inte att handledaren föreläser. Inom PBL har handledaren inte auktoritär funktion utan skall underlätta lärande genom att fokusera på gruppens dynamik och se till att alla är aktiva och med i diskussioner. Hur arbetar man som handledare för att kunna motivera studenter och bidra till en bra gruppdynamik? Azer (2005) skriver om utmaningar som basgruppshandledare kan möta i olika gruppsituationer. Han har sammanfattat totalt tolvviktiga punkter för handledare som är värt att tänka på under basgruppsarbete. Det första man tänker på inför en ny basgrupp är att ha gemensamma spelregler. På så vis kan konsensus nås och alla vet vad det är som gäller. För att kunna förstå hur gruppen fungerar är det viktigt att kunna identifiera olika roller bland gruppmedlemmarna och ibland utmana studenter att ta andra roller jämfört med tidigare gruppträffar. Bra dynamik kan byggas upp genom att inte kritisera någon, vara en god lyssnare och respektera allas åsikter. Som handledare inom PBL skall man inte dominera i gruppdiskussionerna utan vägleda gruppdiskussionen åt rätt håll på ett empatiskt sätt.
Det är viktigt att handledaren stöttar studenter så att de hittar motivation till lärande. Detta kan till exempelvara genom att ge positiv feedback när studenter har presterat bra. Genom att skapa motivation hos studenter kan man bidra till stärkt kritisk tänkande och en djupare inlärningsprocess. Det är viktigtatt kunna se gruppen som en grupp och inte individer. Detta kan göras till exempelgenom attprata i ”vi”-form. Genom handledarens attityd kan gruppen också se basgruppen som en ”vinst-vinst”situation, det är viktigt att man både ger och tar från sin grupp. Gruppen ska utvecklas tillsammans och det är viktigt att komma ihåg att handledaren inte är föreläsare. Vad handlar Azers (2005) tankar om? Jag anser att han fokuserar framför allt på en bra gruppdynamik i basgrupper. Individerna i gruppen kommer från olika bakgrund och har olika situationer i livet. Lärandet ska ändå ske professionellt. Därför är det viktigt att kunna ha en gemensam konsensus om olika spelregler så att alla är medvetna om det som gäller. Det är en bra bas för en fungerande grupp. Dessutom är det viktigt att kunna analysera gruppens dynamik genom att se att det finns många olika individer. I detta fall har dessa individer ett gemensamt mål –lärande. Det är viktigt att kunna bidra till ett öppet klimat i gruppen som handledareför att kunna bidra till motivation och djup inlärning hos studenter. Hög motivation leder till djupare inlärningoch som handledare är det viktigt att kunna motivera sina studenter. Motivation kan delas i fyra huvudkategorier enligt Biggs och Tang (2011): yttre motivation, prestationsmotivation, inre motivation och social motivation. Studenter som har yttre motivation syftar ofta till att ta en examen i en fin utbildning men har inte så mycket motivation att lära sig så mycket. Prestations-motiverade studenter njuter när de presterar braoch vill gärna få höga betyg. Studenter som har inre motivation har personligt intresse för ämnet. Studenter som drivs av social motivation har oftast förväntningar utifrån; till exempel familjen, kamrater, släkten osv. Dessa studenter vill göra omgivningen nöjd genom att prestera bra.Acee och Weinstein (2010) sammanfattar vikten av motivation –djupare inlärning stärks genom ökande motivation.Med tankepå att det finns olika individer med olika motivationsnivåer i varje basgruppsåkan handledarrollen vara utmanande. Hur ska man ta hänsyn till det individuellanär gruppens lärande är i fokus? Hur ska jag som blivande handledare bemöta olika motivationsnivåer hos basgruppsmedlemmar? Jag anser att basgrupphandledarkursen har gett mig pedagogiska verktyg för att kunna möta dessa utmanande situationer. Genom att få öva på rollen som blivande basgruppshandledare har jag fått en inblick vad basgruppshandledning det innebär. Jag kommer inte vara den duktigaste handledaren från början –jag tror ingen kan börja på topp. Det som jag kan göra är att ha motivation–kanskesocial i detta fall–föratt bli så bra handledare som möjligt för min basgrupp.Så länge basgruppen kan ha motivation kvar och lära sig effektivt är jag nöjd. Ibland får jag naturligtvis vägleda min grupp på ett mjukt sätt. Ingen är stark ensam–det är VI som är starka tillsammans!Genom att studera denna kurs har jag fördjupat mig i PBL och förstått mycket mer än under tiden jag studerade.
Referenser
Acee, T. W., & Weinstein, C. (2010). Effects of a Value-Reappraisal Intervention on Statistics Students’ Motivation and Performance. The Journal of Experimental Education, Vol. 78, No. 4, pp. 487-512.
Azer S. A. (2005). Challenges facing PBL tutors: 12 tips for successful group facilitation. Medical teacher, 27(8), 676–681. https://doi.org/10.1080/01421590500313001
Biggs, J., & Tang, C. (2011). Teaching for Quality Learning at University, Fourth Edition. Maidenhead, United Kingdom: Open University Press.Jones, B. D. (2009). Motivating Students to Engage in Learning: The MUSIC Model of Academic Motivation. International Journal of Teaching and Learning in Higher Education, Vol. 21, No. 2, pp. 272-285.
Maudsley G. (1999). Roles and responsibilities of the problem based learning tutor in theundergraduate medical curriculum. BMJ (Clinical research ed.), 318(7184), 657–661. https://doi.org/10.1136/bmj.318.7184.657