Jag har läst alla mina utbildningar på Linköpings universitet, vilket då innebär att jag också bara har studerat enligt PBL pedagogiken. Det innefattar 3 år på sjuksköterskeutbildningen, 1,5 år på barnmorskeutbildningen, 2 år på masterutbildningen och så en och annan fristående kurs. Har mer än 7 år med PBL andan påverkat mig till att tycka att det här är en väldigt bra metod och hade jag haft ett annat förhållningssätt om jag läst enligt mer traditionell undervisning? Den här frågan är såklart inte möjlig att besvara men jag ska försöka reflektera kring den.
Att studera innebär att man ska lära sig saker som man sedan har användning av i sin nya yrkesroll och för mig handlar det väldigt mycket om att försöka förstå varför saker är på ett visst sätt. Om vi inte har en förståelse för hela problemet och i vilket sammanhang en kunskap ska placeras så kan det också vara svårt att hitta lösningar på problem som uppstår. Detsamma gäller till viss del när man forskar, om man inte förstår det man studerar, kan det vara svårt att producera studier som leder till användbara resultat, vilket jag tänker hänger ihop med svårigheten att sedan tolka resultaten av något som man inte riktigt förstår. Det kan såklart vara mer komplext än så, men grunden av förståelse till problemet borde vara en viktig ingrediens.
Det är här som jag tänker att PBL pedagogiken skapar förutsättningar för att sätta in kunskap i ett sammanhang som leder till en förståelse för olika typer av problem man möter i sin yrkesroll. Man måste lära sig att tänka själv och inte få kunskap serverad på ett fat, för fatet är begränsat och när innehållet på fatet är slut, vad gör man då? PBL som pedagogisk metod använder studenten, förförståelsen och kontexten kunskapen ska användas i för att komma framåt i lärandet. Man lär studenten att själv reflektera kring vilken kunskap som behövs för att lösa problemet (1). Många problem vi möter i våra yrkesroller är väldigt komplexa och för att få en helhetsbild av en problematik kan diskussion och reflektion i grupp kring problemet ge ett större djup och svar som kan vara svåra att få av traditionell undervisning med mest föreläsningar och individuell kunskapsinhämtning (2). Att läsa i flera olika böcker är för mig något som jag i större utsträckning förknippar med PBL pedagogiken än med traditionell undervisning, men det kan handla om okunskap från min sida.
För att ge ett exempel hur jag tänker kring vikten av att problematisera lärandet: En äldre kvinna som kommer till akutmottagningen med ett benbrott, handlar för mig om så mycket mer än om bara själva benbrottet, utredning, behandling och smärtlindring. Det handlar om hennes social situation, nutrition, ADL förmåga, medicinering, psykiskt och fysiskt mående och stöd, listan kan säkert göras ännu längre. Just det komplexa i situationen tänker jag att man lättare når i diskussion med andra och utifrån frågeställningar från ett scenario, jämfört med att få en föreläsning i ämnet. Vid traditionell undervisning kan det finnas ett behov av flera föreläsningar för att täcka en liknande kunskapsnivå, där en föreläsning kan handla om benbrott, en annan föreläsning om äldres behov av stöd i hemmet och en tredje om vikten av nutrition vid sjukdom. Men helhetsperspektivet kanske inte nås på samma sätt för att kunna möte kvinnan med benbrott på ett professionellt sätt där alla delarna måste tas i beaktning för att ge rätt nivå av vård. Men en professionell yrkesutövare kan såklart lära sig detta genom erfarenheter även utan PBL pedagogiken, då jag inte anser att det är enda vägen att gå för att inhämta kunskap för att kunna ge en professionell vård.
När processen för inlärning görs i en grupp med flera studenter skapas förutsättningar för samarbete och reflektionen kan bli djupare jämfört med om alla studenter gör detta individuellt. Grupparbetet fyller också flera funktioner, att lära sig respektera andra i gruppen och att man inte alltid själv väljer vem man arbetar med, vilket påminner mycket om arbetslivet. Grupparbete är också en form av träning av sina sociala förmågor som är värdefulla att ha i sin yrkesroll (2). Sen kan en fungerande grupp vara en förutsättning för att lärandet ska fungera, där dysfunktionella grupper kan försvåra arbetet och inlärningen (3).
Den traditionella undervisningen med föreläsningar fyller också en viktig funktion. En föreläsning kan vara både lärorik och ge inspiration till att vilja läsa mer, den kan också ge en grundkunskap i ämnet av en expert på området. En studie jämförde traditionell undervisning med PBL och resultaten visade att vid PBL undervisningen så ökade nivå på den kunskapen som studenterna inhämtade samt studenternas förmåga att tolka i det här fallet röntgenbilder på tänder, däremot var studenter inom den traditionella undervisningen mer tillfreds med undervisningen, även om resultaten var något svårtolkade (4).
PBL pedagogiken handlar om att sätt saker i ett sammanhang och problematisera men också att kritiskt granska och ifrågasätta gamla metoder och förhållningssätt, kunskap måste hela tiden förnyas för att möta en värld i utveckling och förändring. Vad jag förstår så skapades det ett uppror från studenter själva som ansåg att universiteten var för hierarkiska, där föreläsningar var för enkelspåriga och inte gav utrymme för att ifrågasätta eller reflektera och ur detta föddes PBL pedagogiken. (5).
Så har då mer än 7 år med PBL andan påverkat mig till att tycka att det här är en väldigt bra metod och hade jag haft ett annat förhållningssätt om jag läst enligt mer traditionell undervisning? Som sagt så vet jag fortfarande inte svaret på den här frågan, men jag gillar PBL som pedagogik.
Referenser:
Hårs af Segerstad, H, Helhesson, M, Ringborg, M & Svedin, L. Problembaserat lärande, idén, handledaren och gruppen. (2000). Liber, Stockholm.
Hammar Chiriac, E & Hempel, A. Handbok för grupparbete. Att skapa fungerande grupparbeten i undervisning. Fjärde upplagan. (2020). Studentlitteratur. Lund.
Hammar Chiriac, E. A scheme for understanding group processes in problem-based learning. High Educ (2008) 55:505–518
Maniangat Luke, A, Mathew, S, Thomas Kuriadom, Sam et al. Effectiveness of Problem-Based Learning versus Traditional Teaching Methods in Improving Acquisition of Radiographic Interpretation Skills among Dental Students—A Systematic Review and Meta-Analysis. BioMed Research International. (2021) 1-19.
Egidius, H. PBL och casemetodik. Hur man gör och varför. (1999). Studentlitteratur, Lund.
Problembaserat lärande och basgruppshandledning
En blogg för alla blivande eller erfarna PBL handledare