Enligt min erfarenhet finns det fördelar och nackdelar med att inte ha samma modersmål som resten av PBL gruppen. Har därför försökt söka artiklar som har undersökt effekten av att inte ha samma modersmål som resten av PBL gruppen och hittad några artiklar som har jämfört grupper med samma modersmål med dem andra som har ett annat språk som modersmål.
Enligt studierna blir studenterna som har samma modersmål som huvudspråk mer aktiva i gruppdiskussioner än andra som har andra språk som modersmål då det blir lättare att dela med kunskapen, man tänker inte efter innan man pratar och man har mer vokabulär för att uttrycka sig fritt och kunna diskutera olika ämne i samma takt som de andra i gruppen. Personligen har jag erfarenhet av det. Det är inte lika lätt att delta i en grupp med mitt modersmål då man pratar inte lika spontant och snabbt som de andra och man har inte lika mycket vokabulär för att uttrycka sig som de andra i gruppen.
Å andra hand har man märkt att de studenter som har huvudspråket som andraspråket fokuserar mer på det som är mer relevant under gruppdiskussioner, delar mer fakta och fördjupar sig mer i det som är viktigare. Man pratar mer om det som man har läst hemma, de flesta förbereda sig bättre för att kunna delta under gruppdiskussionen och några läser mer i detalj de fakta som man förväntas hämta för att höja motivation samt känna sig lika delaktiga. (1) Jag kan hålla med att det blir lättare att prata konkret om det som man har läst hemma då man har hunnit läsa och förbereda sig till gruppdiskussionen. Man kanske går inte lika mycket ”off topic” då man har fått mer kunskap och vokabulär om det som man ska prata om och det kanske blir lättare att prata om konkreta tema som man har förbered sig att göra.
Det finns även beskrivit att de som har språket som modersmål använder mer ofta beskrivande och förklarande prepositioner som kan hjälpa de att utrycka sig under gruppdiskussioner. Det kan därför vara en nackdel att inte ha språket som modersmål då det kan påverka deras prestation eller förhindra studenter att uttrycka sig under gruppdiskussioner. (1) Det finns några personer som blir tystare om de inte har samma modersmål som huvudspråk och de som behöver använda dubbel lika mycket ord för att säga samma sak som de andra vill säga. Det är dock inte beskrivit om det påverkar gruppdynamiken vid alla tillfällen då det beror på språknivå, tidigare erfarenhet, kultur och även personlighet.
Å andra hand, om det finns öppenhet i gruppen kan det vara en fördel att få vara med i en grupp med andra språk då man lär sig av andra och utvecklar sin språkkunskap markant. Man har även använt PBL som en typ av pedagogik för att lära språket då det kräver mycket språkkunskap, bra hörförståelse, utvecklad vokabulär och träning att prata flyttande i en grupp under gruppdiskussioner. Man lär sig även mycket genom att lyssna på vad de andra säger och dela med kunskap och vara aktiv under gruppdiskussioner. Det kräver dock mycket motivation, förberedelse och att man vågar säga fel för att kunna uttrycka sin åsikt och gå vidare under diskussioner.
Det har även diskuterats om det skulle vara en fördel att ha PBL på engelska då de flesta artiklar är skriven på engelska, engelska är ett världsspråk och det förväntas att man ska behärska engelska när man jobbar, presenterar artiklar eller är med på konferens tex. Det är dock svårt att införa detta då inte alla elever kan engelska på samma nivå och det skulle kunna förhindra elever att dela med sig kunskap om de inte skulle känna sig bekväma med deras språknivå, det skulle kunna minska antalet frågor eller göra att de flesta bara skulle dela med de artiklar man hade hittad på engelska och använda enbart fakta som kommunikation i diskussion. Det skulle även kunna ha som konsekvens att man skulle minska kunskapsnivå och kvalitet på gruppdiskussioner. (2)
Enligt studier är det viktig att vara aktiv och dela med sig kunskap med PBL gruppen. Men språket är inte bara en kommunikationsmetod, utan även en kultur och det kan påverka hur man deltar i gruppen beroende på vilken kultur och erfarenhet som man har sedan tidigare. Det finns visa kulturer som premierar de som är bra aktiv lyssnare och de som ser det som en nackdel att man blir för aktiv i en gruppdiskussion då det förhindrar andra att delta lika aktiv under diskussioner. Enligt PBL är det viktig att man är aktiv i grupp och delar med sig kunskap därför kan det bli en kulturskillnad om man tänker på olika sätt och om man inte känner till gruppkontrakt eller de regler som gäller under PBL gruppträff. Det finns olika normer, kulturer, språk och typ av personer. (3) Det finns även visa personer som har svårt med att prata i grupp, de som har svårt med sociala kontakter och sociala koder och de som har svårt att uttrycka sin åsikt muntlig.
Därför undrar man ofta om PBL kan bli en pedagogisk metod för alla typ av studenter och i så fall vilka strategier som finns för att hjälpa till varje individ som har olika typ av språk, kultur eller sociala svårigheter som kan förhindra dem att bli lika delaktiga under gruppdiskussioner. Det är dock en fördel att det finns en del av PBL som är skriftligt, dvs IBU, det är dock av stor vikt att varje student är aktiv och delaktig under gruppdiskussioner.
Det finns bristande studier som beskriver möjliga strategier för att förhindra den typ av ojämnhet i PBL grupper med tanke på att vi lever i en globaliserad värd med olika typ av personer med olika språk och kulturer. Det är dock av stor vikt att man som elev får rätt information om kurspedagogik, vad som förväntas av en och att handledare blir en del av den hjälpen så att gruppdynamiken fungerar och alla blir delaktiga under gruppdiskussioner.
Referenser:
1) Maha A. Al Turki, Mohamud S. Mohamud, Emad Masuadi, Mohammed A. Altowejri, Abdullah Farraj, Henk G. Schmidt, The Effect of Using Native versus Nonnative Language on the Participation Level of Medical Students during PBL Tutorials, Health Professions Education, Volume 6, Issue 4, 2020, Pages 447-453, ISSN 2452-3011, https://doi.org/10.1016/j.hpe.2020.11.001.
2) Dirk Humalda & Wichard Zwaal (2016) Problem-based learning in the first or second language: Does it make a difference?, Research in Hospitality Management, 6:2, 207-212, DOI: 10.1080/22243534.2016.1253292
3) Remedios, L., Clarke, D., & Hawthorne, L. (2008). Framing collaborative behaviors: Listening and speaking in problem-based learning. Interdisciplinary Journal of Problem-Based Learning, 2(1), 1-20. Framing_Collaborative_Behaviors_Listenin.pdf
Problembaserat lärande och basgruppshandledning
En blogg för alla blivande eller erfarna PBL handledare