Vad påverkar motivationen hos studenterna i en basgrupp? Av Sofia Bertmar

Problembaserat lärande (PBL) är en stor del av lärandet under den första halvan av IT-programmet på Linköpings universitet. Denna pedagogiska teori grundar sig i att ett problem ska lösas i en grupp med andra studenter, i en så kallad basgrupp. Till skillnad från mer traditionella pedagogiska teorier sätts studenternas egna lärande i fokus (1). Det finns flera fördelar med PBL. En fördel är att det ska öka motivationen hos studenterna eftersom de får formulera problem som de anser är intressanta och själva styra över vad de ska lära sig (2).

Jag är själv en student på IT-programmet och har därmed arbetat med PBL i basgrupper, och senare i min utbildning har jag även fått testa på hur det är att vara handledare för en basgrupp. Mina erfarenheter av PBL och att vara en del av en basgrupp har mestadels varit positiva, men motivationen för basgruppsarbetet har gått i perioder. Som handledare har jag sett hur motivationen skiljer sig mellan studenterna i en basgrupp och hur olika faktorer kan påverka motivationen hos studenterna. Om motivation saknas har det i längden blivit ett störande moment för gruppen och processen. Till exempel har basgruppsmötena ofta blivit påskyndade eftersom studenterna vill komma bort och hellre göra sina egna studier, vilket straffar problembearbetningsprocessen då studenterna sällan kommer in i en djupare diskussion.

Jag har under våren gått en PBL-kurs där vi har diskuterat hur man är en bra handledare i olika situationer, eftersom rollen som basgruppshandledare ofta kommer med utmaningar. En diskussion som kommit upp är hur man ökar motivationen i en basgrupp. För att öka motivationen i en basgrupp menar Fyrenius och Silén att det är viktigt att man ger studenterna ansvar över sitt eget lärande samt kommer med återkoppling och bekräftelse till gruppen. Det är viktigt att studenterna ser syftet med basgruppsarbetet. Om arbetet är roligt, spännande, meningsfullt och varierande kommer det vara mer motiverande att arbeta i en basgrupp (3). Azer har beskrivit flera tips som en handledare kan ta till under handledningsprocessen för att hjälpa en handledare med vanliga utmaningar som kommer med rollen. Till exempel bör en handledare uppmuntra gruppen att bygga tillit till varandra och främja en bra gruppdynamik. Uppmuntran och motivation från handledaren anser Azer borde implementeras från början (4).

Vidare, för att öka motivationen som handledare har vi i kursen diskuterat att det är viktigt att man öppnar upp för frågor inom gruppen och skapar ett öppet kommunikationsklimat. Det är även viktigt att det finns en interaktion mellan handledare och studenterna och att man tydliggör förväntningarna inom gruppen. Jag tror det är betydande att man ser varje individ och vad den behöver för att finna ett syfte med att arbeta i en basgrupp eftersom detta syfte kan skilja sig mellan olika individer.

Att engagera studenterna i inlärningsprocessen är nödvändigt för att säkra att man uppnår effekterna av PBL. Det finns tre komponenter framtagna av Harun m.fl. som beskriver vad som påverkar motivationen hos studenterna: (i) Studentens tro på vikten och värdet av uppgiften; (ii) Studenternas tro på deras förmåga att utföra uppgiften; (iii) Studenternas känslor om sig själva och deras reaktion på uppgiften (5).

Den första punkten bidrar till en diskussion kring uppgiften, alltså vinjetten med problemet som ges till studenterna. För att skapa motivation ska denna ha ett värde för studenterna och de ska tro på att den hjälper de i sina studier. Min erfarenhet är även den att utformningen av en vinjett är en faktor som påverkar motivationen i en basgrupp. Pedagogisk litteratur anser att motivationen är väsentlig för att starta en lärprocess. Det krävs att utformningen av vinjetterna ger en utmaning för att skapa motivation. Denna utmaning ska väcka studenternas nyfikenhet och behov av att vilja lära sig mer om problemet de ställs inför. (Fyrenius, Silén, 2003) Om detta inte uppfylls anser jag att det bidrar till att studenterna känner meningslöshet och har svårare att hitta motivationen. Även om man som handledare tydliggör varför man arbetar i basgrupper med PBL kan det vara svårt att nå studenterna med syftet om vinjetterna inte ger en meningsfullhet.

Den andra punkten går in på studenternas tro på sin egen förmåga att utföra uppgiften. Denna punkt belyser även den vinjettens utformning. En vinjett kan vara en så pass stor utmaning att det skapar en förtvivlan och osäkerhet i gruppen. Om gruppen inte tror på sin förmåga att lösa problemet bidrar det till att studenterna inte kommer känna motivation att lösa problemet. Om en uppgift däremot skapar en positiv känsla hos studenterna där de känner av att de har förmågan att lösa uppgiften kommer det skapa motivation i basgruppen.

Den sista punkten diskuterar studenternas känslor om sig själva och deras reaktion på en uppgift. Som handledare tror jag att man kan stötta studenterna att tro på sin egen förmåga och bidra till att skapa positiva känslor kring en uppgift. Däremot är det svårt att påverka den spontana reaktionen på en uppgift. Det kan vara bra att inom gruppen prata om de olika känslorna som uppstår och öppna upp för frågor. Ett öppet kommunikationsklimat tillåter studenterna att dela med sig av sina känslor och stötta varandra i problembearbetningsprocessen.

Sammanfattningsvis lyfter jag frågan om vinjetternas utformning och deras påverkan på arbetet i basgruppen samt motivationen. Hur effektivt är PBL om uppgiften inte är relevant till kursmålen eller saknar sammanhang? Hur ska studenterna känna sig motiverade när den bakom vinjetten inte ansträngt sig för att skapa ett utmanande problem, som väcker nyfikenhet och behovet av att vilja lära sig mer? Jag tror att man kan skapa motivation i en basgrupp genom vinjetter och därmed bör dessa ses över och utvecklas.


Referenser


Dahlgren, M. A., Castensson, R., (1998) Dahlgren, L. O., PBL from the teachers’ perspective, 36:437–447.

Ragnemalm, E. L. (2012). Hur och varför det används vid IT-programmet vid Linköpings Universitet. Linköpings Universitet.

Fyrenius, A. Silén, C., (2003) Utgångspunkter för basgruppsarbete i PBL. Linköpings Universitet: Centrum för undervisning och lärande.

Azer, S. (2004) Challenges facing PBL tutors: 12 tips for successful group facilitation. Medical Teacher, 27(8) 676-681.

Harun, N. F., Yusof, K. M., Jamaludin, M. Z., & Hassan, S. A. H. S. (2012). Motivation in Problem- based Learning Implementation. Procedia – Social and Behavioral Sciences, 56: 233–242.