”En närvarande handledare med många roller och taktkänsla” av Ulrica Lundström

En ny värld har öppnat sig för mig… eller så har skärpan i mina pedagogiska glasögon blivit bättre i och med denna kurs! Jag har tidigare erfarenheter från att arbeta med studenter i hel- och halvklass samt i mindre grupperingar vid ett annat lärosäte. Vid arbeten i mindre grupper, så är min erfarenhet att studenterna ofta har delat upp en uppgift mellan sig för att färdigställa den. Vart efter de sedan har läst in sig på vad de andra i gruppen har bidragit med för att kunna svara på frågor vid exempelvis ett muntligt examinationstillfälle. Det har inte varit en självklarhet med diskussioner för att arbeta med uppgiften tillsammans i gruppen eller för att i gruppen sträva efter ett gemensamt lärande. I min tidigare roll som lärare så har jag alltid haft en strävan att frångå den mer traditionella ”katederundervisningen” för att i stället se på min roll som en guide eller faciliterare för studenternas lärande och främja en tillåtande lärandemiljö. Samtidigt så har jag bland annat i dessa möten med mindre studentgrupper upplevt att jag saknat verktyg eller en pedagogisk modell för att främja diskussioner och stödja studenterna till ett gemensamt lärande.

Problembaserat lärande (PBL) är en aktiv och kreativ process, vilken har sin grund i antagandet om att människan har en inneboende nyfikenhet samt en vilja och förmåga att inhämta kunskap (1). Den bakomliggande teorin är bland annat socialkonstruktivistisk vilket innebär att människor själva skapar och konstruerar kunskap i interaktion med omvärlden (2, 3, 4). Det här innebär en förflyttning från ett lärarcentrerat förhållningssätt med fokus på undervisning och där utgångspunkten är i en teori som sedan illustreras med exempel, till ett studentcentrerat förhållningssätt med fokus på lärande och där utgångspunkten i stället är ett exempel för att sedan göra kopplingar till teorier (5). Självklart finns det många röster för och emot PBL vilka beskrivs i både forskning och litteratur. Till exempel så beskrivs fördelar som att PBL bidrar till att studenterna utvecklar sin professionella kompetens, sociala förmåga, samarbetsförmåga, kritiskt förhållningssätt och självständighet. På så sätt rustas studenterna för att hantera de problem/situationer som de kommer att ställas inför i sin kliniska vardag och att arbeta i team. Nackdelar som beskrivs med PBL är bland annat att det är resurskrävande och att det kräver mycket lärartid, kan skapa stress för studenter och lärare samt att studenterna erhåller mindre mängd baskunskap jämfört med traditionell undervisning (4, 5, 6).
Personligen så upplever jag att fördelarna med PBL överväger nackdelarna och jag anser att PBL kan erbjuda mig den pedagogiska modell och de verktyg som jag tidigare har saknat i arbetet med studenterna.

Det finns tre principer i PBL som särskilt tilltalar mig och det är att både studenter och lärare är delägare i lärandet, studenter tar ansvar för sitt eget lärande och läraren utmanar och stödjer studenters lärande (4). Dessa principer tilltalar mig särskilt utifrån att de överensstämmer med den pedagogiska tanke och roll som jag sedan tidigare har försökt arbeta utifrån. För att kunna möjliggöra att både studenter och lärare är delägare i lärandet så finns 12 tips som kan användas för att främja diskussioner och lärande i basgruppen. För studenternas del så beskrivs tips som exempelvis att följa basgruppskontraktet, bidra till gruppdynamiken, vara engagerad och ställa frågor samt att lära sig ge och ta emot feedback (7). När det gäller lärarnas del så beskrivs tips för att bland annat stödja till upprättandet av ett basgruppskontrakt, bidra till att bygga förtroende och kritiskt tänkande, vara en förebild, främja gruppdynamiken samt att ge feedback (8). Basgruppskontraktet lyfts som ett viktigt verktyg i basgruppsarbetet för att främja delägarskapet i lärandet hos både studenter och lärare (6, 7, 8, 9). Utöver handfasta regler som exempelvis att komma i tid och att vara förberedd, vilka studenterna enas kring, så kan det vara bra att i samband med upprättandet av basgruppskontraktet samtala kring ett antal frågor. Vilka förväntningar har jag på mig själv i basgruppsarbetet? Vilka förväntningar har jag på mina medstudenter och handledaren? Vad är viktigt att tänka på när man ska ge och ta emot feedback? Även frågor som rör vad öppen kommunikation innebär för studenterna och hur man ska tänka om/när de har olika åsikter. Viktigt att påminna och samtala om att oenigheter inte står i motsats till öppen kommunikation, samarbete eller basgruppsarbete. Ett väl utformat basgruppskontrakt och regelbundna utvärderingar kan bidra till att studenternas öppna kommunikation, att vara innovativa och bidra med sin kunskap till basgruppen för att utveckla sitt lärande tillsammans.
Samtidigt som jag tilltalas av principen som beskriver att läraren utmanar och stödjer studenters lärande så inser jag också hur ansvarsfull rollen som basgruppshandledare är. Utifrån diskussioner under kursen och litteraturen så har jag identifierat ett antal roller som jag tänker att en basgruppshandledare behöver kunna växla mellan för att kunna fullfölja sin del i basgruppsarbetet (6, 7, 8, 9, 10). Roller som jag har identifierat och som jag anser vara viktiga är att vara observatör, moderator, faciliterare, inspiratör, innovatör, förebild samt tids- och balansbevakare men även medlare i förekommande fall. För att kunna växla mellan alla dessa roller utifrån hur basgruppsarbetet fortlöper så behöver jag vara närvarande som basgruppshandledare och dessutom ha en god taktkänsla för att dansa i takt med studenterna så att vi tillsammans ska kunna främja vårt ansvara att vara delägare i lärandet.
Rustad med ny pedagogisk kunskap och verktyg samt med stor förväntan ser jag nu fram emot att möta min första basgrupp!
Referenser
1) Barrows, H.S. (1983) Problem-based, self-directed learning. JAMA : the journal of the American Medical Association, 250(22), 3077-3080.
2) Vygotsky, L. S. (1978). Mind in society: The development of higher psychological processes. Cambridge, MA: Harvard University Press.
3) Savery, J. R. (2006). Overview of Problem-based Learning: Definitions and Distinctions. Interdisciplinary Journal of Problem-Based Learning, 1(1), 9-20.
4) Abrandt Dahlgren, M., Dahlberg, J., Ekstedt, M., Lindh Falk, A., Sjögren, E., Törnqvist, T. (2016). PBL – guiden. Handbok i problembaserat lärande för studenter och lärare vid Medicinska fakulteten. (Version 2). Medicinska fakulteten Linköpings universitet.
5) Silén, C. (2004). Problembaserat lärande – pedagogisk idé och metod. Hälsouniversitetet, Linköpings universitet.
6) Walsh A. (2005). The tutor in problem based learning: A novice’s guide. Hamilton, Canada: McMaster University, Faculty of Health Sciences.
7) Azer, S. A. (2004). Becoming a student in a PBL course: twelve tips for successful group discussion. Medical Teacher, 26(1), 12–15.
8) Azer, S. A. (2005). Challenges facing PBL tutors: 12 tips for successful group facilitation. Medical Teacher, 27(8), 676-681.
9) Chong Chan, L. (2008). The role of a PBL tutor: A personal perspective. Kaohsiung J Med Sci, 24(3), 34–38.
10) Gin-Hong, L., Chaou-Shune, L., Yu-Hua, L. (2013). How experienced tutors facilitate tutorial dynamics in PBL groups. Medical Teacher, 35(2), e935-e942.