Under PBL-kursen hade vi en eftermiddag när vi skulle använda rollspel och agera i basgrupp utifrån dilemman som kan uppstå. Jag blev utsedd till handledare och fick lämna rummet en stund när mina kurskompisar förberedde sig på vilka roller de skulle spela. När jag sedan kom tillbaka och påbörjade min roll som handledare var det i en basgrupp som var fullständig katastrof! Mina kurskompisar drog dysfunktionella studentroller till sin spets och det satte mig på prov! Detta fick mig att fundera över frågan -hur illa kan det bli? Hur icke-fungerande kan en basgrupp vara och vad ska jag som handledare göra?
Orsaken till att grupp-och lärandeprocess havererar i en basgrupp är till viss del oklart men antagligen är en eller flera individuella dysfunktionella beteenden en bidragande faktor (Hendry, Ryan & Harris, 2009). Hård af Segerstad et al (1997) skriver att en svårbemästrad gruppdynamik kan bero på personligheter som är svårförenliga eller att någon enskild gruppmedlem har en extrem kommunikationsstil.
Enligt Hård af Segerstad et al (1997) bör handledaren agera och kommunicera utifrån hur olika typer av studenter agerar och kommunicerar. Handledaren bör också agera utifrån gruppdynamik och grupprocess (Hård af Segerstad et al, 1997)). Utmaningar som basgruppshandledaren kan ställas inför ganska ofta är att studenterna är bristfälligt förberedda, att enstaka individer inte bidrar till arbetet, att individer dominerar arbetet eller underminerar arbetet i basgruppen samt att grupprocessen är dysfunktionell t ex beroende på konflikter eller att studenterna är negativa till PBL (Chiriac, 2010). I en studie av Hendry, Ryan och Harris (2009) framkom att det oftast förekommande problemen inom basgruppsarbete var ”tyst student”, studenter kommer för sent, frånvaro och ”dominant student”. De minst förekommande problemen var att gruppen tar genvägar och slår ihop grupptillfällen, att gruppen hastar igenom grupptillfället för att bli klara tidigare samt att en student retar eller mobbar andra studenter (Hendry, Ryan & Harris, 2009). Den dominanta studenten hindrar lärandet eftersom den konstant vill diskutera sina egna frågor och inte de andras. Den tysta studenten försvårar lärandeprocessen eftersom den lägger mer press på andra individer och på gruppen samt att fakta eller reflektion kan missas. (Hendry, Ryan & Harris, 2009). Dock anser inte Hård af Segerstad et al (1997) att tysthet är lika med inaktivitet och att mycket prat inte alltid har något värde i sig.
Handledare känner sig bäst förberedda på att hantera problem i gruppens lärandeprocess och minst förberedda för att hantera dysfunktionellt beteende från individer (Hendry, Ryan & Harris, 2009). En studie av Gukas, Leinster och Walker (2010) beskriver att handledare är mer avvaktande till att agera när studenterna uttrycker utforskande frågor gällande kunskap och när studenterna uttrycker ett resonemang om slutsatserna av sin kunskap. Men när studenterna gav uttryck för konflikter om kunskap och svårigheter att reda ut dessa konflikter agerade handledaren tidigare (Gukas, Leinster & Walker, 2010).
Här följer ett antal tips på hur man som handledare kan agera när studenter beter sig på olika sätt som inte är främjande för basgruppsarbetet:
Enligt Lee, Lin och Lin (2012) kan man när studenter pratar för mycket eller för lite påminna dem om tidsuppdelning, avbryta studenter som pratar för mycket eller bjuda in den som pratar för lite, undersöka det underliggande skälet till att en student är tyst, ge stöd och uppmuntran till den tysta så att den får chans att prata samt hindra gruppen från att gå för fort fram mot att sammanfatta diskussionen. Om studenterna tenderar att ge varandra icke-verbal negativ respons på det som en student säger kan handledaren tydliggöra vad som kan uppfattas som detta, uppmuntra studenterna till att uttrycka sig verbalt på ett icke-dömande sätt istället samt uppmärksamma positiv interaktion och uppskattning mellan studenterna. Om någon student har ett ovanligt beteende som stör eller avbryter grupprocessen bör handledaren agera med direkt undervisning om PBL-principerna, inte vara rädd för att ge kritik, tillsammans med gruppen undersöka varför en student inte hänger med, se till att gruppen hjälper den enskilda studenten och även ger positiv återkoppling (Lee, Lin & Lin, 2012).
Acer (2005) ger flera tips till hur man agerar som handledare och här är några som riktar sig mot studenters beteende. Det är det viktigt att vid första basgruppstillfället sätta upp grundregler för vilka beteenden som är välkomna i gruppen och hur diskussionerna ska bli effektiva. Det är bra att tillsammans med gruppen tydliggöra vilka roller som krävs av dem eftersom studenterna utför basgruppsarbetet bättre och bibehåller gruppdynamiken bättre om de är medvetna om vad en PBL-basgrupp kräver. Som handledare bör man vara en förebild för hur man beter sig i basgruppen. Det är också bra att uppmuntra beteenden som skapar förtroende och gemenskap i gruppen (Acer, 2005).
Under hela min utbildning på universitetsnivå har jag läst enligt PBL och varit del av olika basgrupper och egentligen aldrig tidigare reflekterat över att de fungerat olika. Jag trodde inte heller att det skulle vara så svårt att vara basgruppshandledare. Nu har jag varit handledare i två terminer och det är verkligen en utmaning helt beroende av hur de olika studenterna beter sig. Jag har också tvivlat på mig själv och undrat om jag verkligen är rätt person för att agera handledare. Men Hård af Segerstad et al (1997) menar att man inte måste tillhöra en viss personlighet för att passa som handledare. Det kan finnas olika personlighetsdrag som kan göra handledarskapet lättare respektive svårare och det är möjligt att träna upp förmågor som underlättar handledarrollen.
Sen tror jag ju egentligen inte att en basgrupp kan bli helt dysfunktionell men jag har märkt att delar av den och enskilda studenter kan försvåra arbetet. Efter den här kursen är jag mer förberedd och har lärt mig verktygen för att hantera olika situationer som uppstår, så nu är det bara att träna på och få erfarenhet!
Referenser
Acer, S.A. 2005. Challenges facing PBL tutors; 12 tips for successful group facilitation. Medical Teacher, 27:8; 676-681
Chiriac, E.H. Basgruppshandledning inom PBL på högskola och universitet, kap 6 i Näslund, J. och Ögren, M-L. Grupphandledning. Forskning och erfarenheter från olika verksamhetsområden. Lund: Studentlitteratur, 2010.
Gukas, I.D., Leinster, S.J & Walker, R. 2010. Verbal and nonverbal indices of learning during problem-based learning (PBL) among first year medical students and the threshold for tutor intervention. Medical Teacher, 35:2; e5-e11.
Hendry, G.D., Ryan, G. & Harris, J. 2009. Group problems in problem-based learning. Medical Teacher, 25:6; 609-616
Hård af Segerstad, H., Helgesson, M., Ringborg, M. & Svedin, L. Problembaserat lärande. Idén, handledaren och gruppen. Stockholm: Liber, 1997.
Lee, G-H., Lin, C-S. & Lin, Y-H. (2012) How experienced tutors facilitate tutorial dynamics in PBL groups. Medical Teacher; 35:2; e935- e942
Problembaserat lärande och basgruppshandledning
En blogg för alla blivande eller erfarna PBL handledare