Labbet är tyst, adventsljusstaken lyser med sitt varma sken i fönstret och jag titta på mitt blanka dokument. Jag har precis haft mina första kurstillfällen om problembaserat lärande (PBL) och nu står jag inför uppgiften att skriva ett blogginlägg. Helt ärligt skrämmer det mig då både PBL, konceptet blogg och reflektion är outforskad mark för mig. Men vem minns en fegis. Nu släpper jag kanten……
Även om jag själv inte kommit i kontakt med PBL tidigare, varken som student eller som basgruppshandledare, förstår jag när jag dyker ner i litteraturen att PBL är en lärandeform som infördes redan i slutet av 1960-talet på läkarutbildningen på McMaster University i Kanada. Tanken var att förstärka människans medfödda nyfikenhet och viljan att lära sig ny kunskap på ett djupare plan samt att flyttat tyngdpunkten från ett lärandecentrerat förhållningssätt med fokus på undervisning till ett mer studentcentrerat förhållningssätt med fokus på lärande1. För att uppnå denna form av lärande vilar PBL på tre ben; 1) inlärning kring ett problem, 2) basgruppsarbete och 3) handledning2. Eftersom jag har mycket begränsad erfarenhet av PBL har jag valt att titta lite närmare på dessa tre delarna ur ett mer generellt perspektiv och försökt dra paralleller till mitt nuvarande jobb som forskare och mina erfarenheter om hur det var att landa i sin yrkesroll efter avslutad examen. Hade PBL varit en lämplig lärandeform för mig om man nu med facit i hand vet vilka yrkesmässiga val jag gjort?
Problem/scenario
PBL bygger på att studenten tar eget ansvar för sitt lärande genom aktivt och självständigt sökande av kunskap med utgångspunkt i ett förutbestämt verklighetsförankrat problem kopplat till den kommande yrkesrollen/verksamheten1,4. För att skapa stimuli och motivation för studenterna är det viktigt att designa välstrukturerade, utmanande och realistiska problem med stor äkthet som driver studenter att själv identifiera lärandemål, söka relevant information samt koppla samman ny kunskap med redan befintlig2,4. Studenterna skall även träningas i att analysera oklara situationen där det finns flera olika sätt att tolka situationen/problemet4. Detta sker dels individuellt men även genom utbyte med andra studenter och handledare i form av diskussion2,4. På så sätt kan studenten kartlägga de kunskapsluckor som hen har och som behöver fyllas samt starta inlärningen från den nivå som hen befinner sig på2. Tidigare studier har visat att detta bidrar till ett djupinriktat förhållningssätt riktat mot förståelse av helheten1. Genom PBL stimuleras studenten till kritiskt tänkande, reflektion, utvärdering och självständighet men även till samarbete och dialog då basgruppsarbete är den centrala lärandeaktiviteten1,4.
Basgrupp
Inom PBL sker lärandet i mindre grupper (basgrupper). Basgruppsarbetet kan beskrivas som en social process där gruppen diskuterar olika problem och där man tillsammans arbetar mot ett gemensamt uppsatt lärandemål2. En del av målet med basgrupp är att skapa en läromiljö där man genom social interaktion och samarbete göra studenten medveten om sin egen förståelse. I basgruppen kan studenterna själva identifiera ytterligare lärandebehov samt upprätta konstruktivt, självstyrt och kritiskt tänkande på ett djupare plan vilket är viktig för att på egen hand formulera och värdera kunskap1,2. Arbetet i basgrupp är tänkt att spegla professionell hälso- och sjukvårdsutövning där man ofta ställs inför olika problem1. I en basgrupp är det viktigt att alla i gruppen bidra i processen för att nå de lärandemål som är uppsatta för kursen. En dysfunktionell grupp kan leda till brist på fördjupning och bristande motivation, vilket kan hämma inlärningsprocessen2.
Handledare
Handledaren roll är att stimulera studenterna till eget självstyrt lärande samt att se till att lärandeprocessen fortgår och att kunskapen fördjupas. Hen skall även säkerställa att alla studenter är involverade i processen samt se till att de gör framsteg i sin utbildning, stimuleras till utveckling och integrering av kunskap utan att för den delen överföra sin egen expertkunskap. Som handledare är det viktigt att hitta en balans mellan att vara aktiv utan att för den delen vara dominant, men samtidigt inte vara passiv. Båda ytterligheterna kan leda till bristande engagemang och hindra inlärningsprocessen. För att handledaren skall kunna mäta gruppens lärandeprocess används utvärdering som verktyg. Utvärderingen är självbedömande, kamratbedömande, gruppbedömande samt ger en bedömning av professionellt beteende2.
Utan egen erfarenhet av PBL kan jag ändå föreställ mig att PBL-process kan upplevas som både skrämmande, frustrerande och stressande inledningsvis. Många studenter är vana vid en mer målstyrd/strukturerad undervisning där man jobbar med ett kursinnehåll och följer en kursplan samt där läraren väljer undervisnings och arbetsform. Det förekommer även en större klarhet från läraren om vilka uppgifter som kan komma på tentan4. Jag tror att det därför inledningsvis kan var svårt för studenten att begränsa sina litteratursökningar, att hen lätt fokuserar på för kursen irrelevant kunskap samt att det föreligger en frustration över att inte ”ha full koll på läget”. Ett sätt som lyfts i litteraturen för att komma förbi känslan av osäkerhet kring PBL i början av en utbildning är att inledningsvis använda delad vägledning där både elever och handledare hjälp åt i lärandeprocessen. I och med utbildningens gång kan handledaren sedan ta mindre plats och processen kan fortgå mot elevhandledning2. Personligen tror jag på denna taktik då det ger studenten en trygghet och lite mjukare övergång från lärarfokuserat till elevfokuserat lärande. Dock tror jag att man som student med tiden växer in i detta sätt att arbeta och att det kan vara väldigt stimulerande. Det kan säker även till viss del förbereda studenten på ett mer verklighetsförankrat sätt inför sin framtida yrkesroll än vad traditionell salsundervisning gör. Trots att det är många år sedan jag var ny på jobbet, minns jag fortfarande känslan av att det verkliga lärandet och känslan av att få en helhetsbild började där och då genom interaktion och diskussion med kollegor. Jag insåg även vilka luckor jag hade och vad jag behövde fördjupa mina kunskaper om.
Trots att jag inte har någon egen erfarenhet av PBL kan jag under kursens gång ändå känna att konceptet inte skiljer sig helt från mitt nuvarande jobb som forskare. I mitt arbete ställs jag inledningsvis inför ett problem/en kunskapslucka varifrån jag formulerar en frågeställning. Utifrån denna frågeställning jobbar jag sedan, tillsammans med min forskargrupp bestående av olika yrkeskategorier, mot ett gemensamt mål för att finna svar genom både praktisk och teoretisk kunskapsinhämtning. När jag söker i litteraturen finna jag att jag inte är ensam om att se kopplingen mellan PBL-processen och forskningsprocessen3. Skillnaden är dock att forskaren försöker finna ny kunskap som genererar ett lärande på kollektiv nivå medan studenten lär på en individuell nivå utifrån redan känd kunskap. Dock öppnar båda sätten möjlighet att se och förstå kunskap på ett nytt sätt, upprätta kritiskt tänkande genom interaktion samt se hur olika kunskap relaterar till varandra1. Personligen tror jag att jag med facit i hand hade haft en fördel som forskare om jag gått en utbildning med PBL där jag redan från början ”tvingats” lära mig att leta kunskap, värdera kunskap och att samarbeta som ett team där man tar tillvara på varandras kunskaper och bakgrunder (professioner).
Labbet är inte längre tyst och jag hör mina kollegor stöka i bakgrunden. Dagen har gått från mörker till ljus och jag släcker adventsljusstaken. Jag tittat på mitt dokument som inte längre är tomt och tänker att jag kanske, ja kanske flöt lite i alla fall……..
Referenser
1. Problembaserat lärande – Vision, Värdegrund och Verktyg Medicinska fakulteten, VERSION 1.3: 2017-01-16.
2. Dolmans, D.H.J.M., De Grave, W., Wolfhagen, I.H.A.P. and Van Der Vleuten, C.P.M. (2005), Problem-based learning: future challenges for educational practice and research. Medical Education, 39: 732-741. https://doi.org/10.1111/j.1365-2929.2005.02205.x
3. Bowden, John & Marton, Ference. (2004). The University of Learning: Beyond Quality and Competence. RoutledgeFalme
4. Egidius, H. (1999), Problembaserat lärande – en introduktion för lärare och lärande, Lund, Studentlitteratur