För någon som jag, som inte studerat vid ett hardcore PBL-universitet som i Linköping har det varit nyttigt att gå den här kursen. Handledarskapet underlättas nog på många sätt av att själv ha studerat med PBL-pedagogik. Jag känner dock att jag har en relativt god uppfattning om hur det går till utifrån beskrivningar från kompisar, min egen studietid som ibland var PBL-inspirerad och inte minst den här kursen. Det är slående hur mycket känslor som finns kring PBL, både hos studenter och lärare. Ibland hör de till lärandeprocessen men i andra fall signalerar de en möjlighet till utveckling och förbättring.
I en studie från Linköpings universitet där man utvärderade PBL fann man bland annat att upplägget var förknippat med stress och ovisshet hos studenterna1. Min bild av hur PBL uppfattas av studenter som genomgått en utbildning med PBL-upplägg är att det uppskattas som minst när man är ny på utbildningen och som mest när man är färdig med utbildningen. Jag tror det är kopplat till att det är jobbigt att praktisera PBL eftersom man utmanas på flera sätt. Inte bara ska man lära sig all fakta, man ska också hitta källorna själv, jobba tätt ihop med sin basgrupp, reflektera över sin egen roll, sin prestation och ge feedback till gruppmedlemmar. Allt detta, tror jag, gör att PBL emellanåt upplevs som jobbigt och stressigt när man går igenom det, men att de flesta ändå ser värdet av det efteråt. I studien ovan resonerar man bland annat kring att tydligare mål skulle kunna avhjälpa den upplevda stressen. Jag tror dock att stress och ovisshet är svårt att komma bort ifrån när man exponeras för en ny pedagogik och inte heller nödvändigtvis något dåligt, så länge stressen är av rimlig grad. Såvida man tror att studenterna får med sig viktiga kunskaper som är nyttiga i arbetslivet så rustar man dem bättre och minskar sannolikt den framtida stressen. I detta fall får stressen kanske därför ses som en naturlig del av lärandeprocessen.
I PBL är basgruppen central för lärandet2. Basgruppen arbetar med ett scenario som kan vara en källa till frustration. Ett bra scenario motiverar till inläsning men är också relevant för inlärningsmålen. Risken är annars att studenterna, som vid Southern University School of Medicine, upplever basgruppen som onödig och tar tid från inläsning till tentamen3. Jag läste själv på Umeå universitet där man inte hade fullskalig PBL-undervisning utan case-baserad undervisning (som vissa terminer nog liknade PBL ganska mycket). När casen och handledningen var som bäst fyllde de sitt syfte. Jag förstod inte ”lösningen” på caset men blev nyfiken att börja läsa och förstod sedan allt mer. Vid avslutningsträffen kunde handledaren i bästa fall också ställa fördjupande frågor som testade ens kunskaper i nya kontexter. Dessvärre fanns också många exempel där inlärningsmålen var självklara på förhand och caset därför kändes överflödigt. Jag funderade ofta på hur man kunde göra dem mer inspirerande. Jag kom tyvärr inte på något revolutionerande, men önskade ändå att casen skulle vara mer varierade. En duktig handledaren hade i det läget kanske kunnat inspirera genom att belysa nya delar av ämnesområdet eller ställa frågor som prövade ens kunskaper på ett djupare plan.
En ny PBL-handledare kan nog tänkas ha en liknande stresskurva som en student som börjar studera enligt PBL. Det kan vara svårt att riktigt greppa vilken funktion man ska ha som handledare. Att få instruktionen ”håll en föreläsning om lungfysiologi” är mer konkret än ”agera som faciliterare för den här basgruppen”. Därmed inte sagt att utfallet behöver bli sämre i något av fallen, en föreläsning kan bli svårförståelig och inte bidra till lärande även om instruktionen på förhand är enkel. Men för läraren är föreläsningen lättare att förbereda på förhand och kan därmed ge en större känsla av kontroll. Att vara basgruppshandledare däremot, är utmanande på ett annat sätt.
I en basgrupp behöver man kunna agera utifrån vad man bedömer att gruppen behöver för stöttning i en given situation. Detta är å ena sidan det som lockar med att vara basgruppshandledare; att hänga med i gruppens arbete, se till att de håller sig på banan och kommentera där man tycker det behövs. Men det kräver närvaro och fingertoppskänsla som man kanske inte har från början. Om man ”lyckas” kan det säkert vara belönande, men svårigheten att förbereda sig inför olika situationer är också det läskiga.
Av samma anledning är det nog svårt att på förhand lära ut hur man blir en bra basgruppshandledare. Som det står i ”Novice Tutor guide” finns inte några ”..hard and fast rules for tutoring…”4 och det är väl en orsak till stress, men också en del av charmen. Även erfarna handledare agerar olika, de ingriper vid olika situationer och av olika anledning och inget behöver vara bättre eller sämre 5. Kanske får man bara acceptera att man får finna sin roll som handledare med tiden, prova olika saker och förbättras allt eftersom. På samma sätt som studenterna utsätts för något nytt när de börjar med PBL-pedagogik, är man någon gång ny som handledare och får nog acceptera att stressnivån kommer vara högre till en början för att sedan minska.
Även om det inte går att förbereda sig för alla situationer i en basgrupp finns ändå några saker att ta fasta på som handledare. I en studie där man listar studenters uppfattning om en bra PBL-handledare finns bland annat: att se till att man slutar i tid, hjälpa till att hålla igång diskussionen och att gruppen håller sig inom målen (”keep the group on track”)6. Åtminstone några konkreta saker att hålla reda på. Det kanske lindrar stressen något inför sin första basgruppsträff.
Referenser:
1. Szabó Z, Harangi M, Nylander E, et al. How students perceive problem-based learning (PBL) group tutorials at a Swedish Medical College. Med Ed Publish . 6(17); 2015.
2. Linköpings Universitet. Problembaserat lärande- Vision, Värdegrund och Verktyg. (Version 1.3) Linköpings Universitet. 2017
3. Dawood O, Rea J, Decker N, et al. Problem-Based Learning About Problem-Based Learning: Lessons from a Student-Led Initiative to Improve Group Interaction. Med.Sci.Educ. 31, 395-399. 2021. https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1007/s40670-021-01259-1
4. Allyn Walsh. The Tutor in Problem Based Learning: A Novice’s Guide. Program for Faculty Development,McMaster University, Faculty of Health Sciences,Hamilton, ON Canada 2005
5. Gin-Hong Lee, Chaou-Shune Lin & Yu-Hua Lin How experienced tutors facilitate tutorial dynamics in PBL groups, Medical Teacher, 35:2, e935-e942, 2013 DOI:10.3109/0142159X.2012.714883.
6. Yee Yee H, Radhakrishnan A, Ponnudurai G. Improving PBLs in the International Medical University: defining the ‘good’ PBL facilitator, Medical Teacher, 28:6, 558-560, 2006 DOI: 10.1080/01421590600878226