PBL, en pedagogisk modell eller en långdragen förberedelse inför arbetslivet? Av Dilan Balata

Jag pluggade till läkare utomlands, i Ungen för att vara med specifik. Utbildningen där var vad jag gillar att kalla ”old school”. En professor stod och föreläste, vi gick hem för att memorera en bok på 900 sidor. Väldigt förmedlingspedagogiskt. Det var lite liknande i gymnasiet vill jag komma ihåg, fast det var länge sedan. Sedan flyttade jag hit för några år sedan, det var då jag hörde förkortningen PBL första gången. Jag tänkte inget vidare på det, men det återkom åter och åter igen. Så småningom fick jag reda på att det är en del av Linköpings Universitets identitet, en stolthet här i staden. Jag vill ta del av utbildningen av elever här, men det är svårt att göra det om man inte vet hur det går till.

Enter 2202 Problembaserat lärande och basgruppshandledning (DID PBL-2022VTNL)

Vad är PBL egentligen? Den något tråkiga definitionen lyder så här: ”En pedagogisk metod där studenter tar ansvar för sitt eget lärande, en så kallad student-centrerad approach där de får ett problem som de måste bearbeta.” (Marra R).

Det finns olika modeller som man kan följa, på medicinska fakulteten på LiU använder man sig av den så kallade livbojen, kan finnas här: https://liu.se/artikel/problembaserat-larande. Den mer traditionella 7-step modellen började först användas i Maastricht. (De Graaf et al.) Här i Sverige tycker vi om att komplicera saker så vi har skruvat upp det till hela 9 steg (FIFUR)
PBL implementerades för första gången under 50-talet i Kanada, medicinska fakulteten på McMaster University för att vara mer specifik. (Marra R) Det skapades på grund av, låt oss säga missnöje med ovannämnda metoden. Man upplevde att utbildningen gick ut på att memorera massor med information som kanske var av tveksamt värde men man lärde sig aldrig problemlösning, eller i vårt fall som läkare: hur man ska applicera kunskaperna kliniskt.

Enligt mig var detta nog den starkaste sidan av PBL. Att det inte bara är en undervisningsmetod. Det sätter studenter i situationer som liknar arbetslivet. Man tvingas arbeta med människor man inte känner. Man tvingas ta reda på saker själv, man lär sig analysera information kritiskt. Framför allt lär man sig att ta mer ansvar.

Detta kan verka svårt som ny student, ska allt ansvar läggas på dom? Orättvist tänker man. Men det finns ju basgruppshandledare. Som basgruppshandledare ska man kunna styra gruppen på rätt kurs, hjälpa dom när de sitter fast. Vad man absolut inte ska göra och vad jag säkert kommer ha svårt för är att ta över. Enligt en studie av Lee GH et al finns vissa lägen där de flesta ändå lägger sig i, några exempel på detta är när studenter betedde sig konstigt (passiv/aktiv aggression), en grupp som fastnar, en grupp där ingen vill bidra, en grupp där de inte var effektiva i sina roller men de allra flesta i studien la sig i när diskussionen inte följde stegen i PBL (LEE GH et al)

En del av charmen är ändå att det finns så många olika verktyg, både för handledare och för studenterna för att optimera lärandet så gott det går. Det är inte lönt att gå in på alla olika tips, trick och knep som man kan tillta så jag håller mig till några av de egna som själv stötte på under när jag skrev min första IBU under den här kursen.

Något som är ganska självklart men ändå viktigt och kanske lätt glöms bort är att själv vara väl förberedd. Det betyder självfallet inte att man behöver vara expert på ämnet och kunna alla detaljer. Däremot är det lönt att veta vad som ska diskuteras under dagen (O Doherty et al). Vem vet? Man kanske lär sig lite själv. Engagemang måste man visa, det är svårt att inspirera när man själv ser mer uttråkad ut än studenterna. En sak som återkommer är åter igen vikten av att veta hur mycket man ska lägga sig i. Ska man tjata på den tysta studenten att prata? Hen kanske inte har något att säga! Ska man säga åt studenten som pratar mycket att låta andra prata? Gruppen kanske tycker att det fungerar bra just så. Jag skulle nog säga att det är den svåraste delen men det kommer nog med tid och erfarenhet. Återkoppling är ett viktigt moment, både som handledare och student.

En intressant liten bit information jag hittade var att University of Limrick i Irland har förbjudit att ta med elektronik till PBL-sessionerna. Det ska uppenbarligen vara distraherande och de menar att det inte speglar inte verkligheten. O Doherty et al). En intressant tanke, men jag håller inte riktigt med. De flesta av oss på jobbet sitter nog med en mobil i handen och letar information lite hastigt. Nåja, alla verktyg behöver man kanske inte använda sig av.

Vi pratade också en del om hur otroligt viktigt det är med kroppsspråk och kommunikation, det i sig skulle ju nog kunna fylla en del böcker och vi behöver kanske inte gå in på detaljer här. Det som jag tycker är mer spännande är den icke-verbala delen. Är det viktigt hur man klär sig? Ska jag sluta titta på klockan hela tiden? Ska jag sluta luta mig bakåt med stolen? Ska jag tänka på att vända mig till den som pratar och le lite hela tiden? Väldigt spännande, men åter igen, svårt.

Sammanfattningsvis, PBL är enkelt och PBL är otroligt komplext. Definitionsmässigt ska man ju ge studenterna en mall att följa och överlåta arbetet till dom. Men vill man att det ska bli bra? Då får man se till att man har förberett sig väl och tänkt på ovanstående och en hel del annat. Själv kunde jag ingenting om PBL, nu kan jag väldigt lite. Men det ska bli kul att få komma i gång. Det kommer krävas mycket tid, misstag och lärande för min del också. Men vem vet? Jag kanske blir en helt ok handledare någon gång.

Källor:

Marra, R., Jonassen, D. H., Palmer, B., & Luft, S. (2014). Why problem-based learning works: Theoretical foundations. Journal on Excellence in College Teaching, 25(3&4), 221-238.

De Graaf, Erik, and Anette Kolmos. ”Characteristics of problem-based learning.” International journal of engineering education 19.5 (2003): 657-662.

3. Lee GH, Lin YH, Tsou KI, Shiau SJ, Lin CS. When a problem-based learning tutor decides to intervene. Acad Med. 2009 Oct;84(10):1406-11. doi: 10.1097/ACM.0b013e3181b6b433. PMID: 19881434.

4. O Doherty, D., Mc Keague, H., Harney, S. et al. What can we learn from problem-based learning tutors at a graduate entry medical school? A mixed method approach. BMC Med Educ 18, 96 (2018). https://doi.org/10.1186/s12909-018-1214-2 

5. Phutela, Deepika. ”The importance of non-verbal communication.” IUP Journal of Soft Skills 9.4 (2015): 4