På skakiga ben ut i arbetslivet Av Maria Fagerström

I mitten av 2000-talet hade jag fullföljt min utbildning till fysioterapeut, eller sjukgymnast som det då hette, vid ett av Sveriges äldre universitet. Mitt första arbete fick jag på en rehabklinik vid ett mindre sjukhus i Östergötland. Där fanns som tur var, ett gäng nykläckta fysioterapeuter från LiU som samtidigt debuterade inom arbetslivet. Detta gäng, som kom att bli mig nära under några år, var förutom roliga, kloka och påhittiga, även väldigt skickliga på att ta sig an de nya utmaningar som arbetslivet innebar. På ett självsäkert sätt tog dessa kvinnor för sig av diskussioner och hittade framkomliga stigar att beträda inom den för oss okända och rätt snåriga landstingsskogen. Det var inte alltid helt enligt smak för vår mer traditionellt skolade chef, men för arbetsplatsen som stort bidrog detta till en drivande kraft framåt och en mycket rolig arbetsplats att vara en del av. Så vad var det som skilde mig från dessa andra nykläckta terapeuter? Det kan såklart vara personlighet och att de var fler personer från en redan trygg grupp. Men jag vet att jag redan då tänkte att det skulle kunna vara ” vana att tala för sin sak”. Att argumentera, diskutera och hitta lösningar på problem. Mängden kunskap vi besatt tror jag inte skilde sig inte nämnvärt åt (möjligtvis att jag själv faktiskt besatt mer kunskap om jag får säga det själv…), men att kunde applicera den, och veta hur man letade fram ny kunskap var mångt mer värdefullt än den inlärda kunskapen som snabbt både blev omodern och sinade från minnet. Jag var från min utbildning mer van vid top-guidade raka direktiv, och det tog lång tid innan jag kände att jag själv ägde min roll på arbetsplatsen.

Så jag har jag har med nyfikenhet försökt identifiera vad det finns för evidens för PBL. De finns en del forskning gjord vad gäller dess effekt, men resultaten är tvetydiga. Av förklarliga skäl är det svårt att utföra randomiserade kontrollerade studier; till exempel är det inte alltid genomförbart att randomisera till studenter till en grupp med ”vanlig” undervisning och en grupp med PBL-metod. Att kontrollera andra påverkande faktorer, såsom till exempel när i utbildningen PBL appliceras eller mängd av PBL-undervisning är också en utmaning. Dock har jag hittat ett par studier som framförallt visar att PBL-studenter är mer flexibla i sin kunskap, kan resonera kring den och på ett lättare sätt applicera den i nya situationer (1, 2).Men det finns också studier som visar att på det motsatta; att PBL-studenter, i alla fall initialt, mindre kunskap än studenter som undervisats med traditionell metod (3).

Evidens eller ej; jag tror att det jag upplevde hos mina kollegor tangerar de positiva resultat som identifierades i tidigare nämna studier. Mina kollegor var på ett annat sätt förberedda för arbetslivet och på att kunna hitta egen kunskap även utanför föreläsningssalen. Jag tror också att mina kollegor hade ett försprång genom att ha erhållit en god förmåga att diskutera i grupp. Såklart har jag också haft grupparbeten inom min tidigare utbildning, men då valde jag ofta grupper innehållandes vänner som jag själv kom bra överens med. PBL ger en möjlighet att få erfarenhet av att vara en del av många olika gruppkonstellationer. Med hjälp av kontinuerliga utvärderingar av grupparbetet, får man som student förhoppningsvis en ökad insikt i hur man själv fungerar i grupper. Och att man kan fungera på olika sätt i olika grupper. Det kollaborativa lärandet är PBL-metodens hörnsten. Således är gruppdynamiken en essentiell del av lärprocessen, men dock inte alltid en helt enkel process (4). En av handledarens viktigaste uppgifter är att väcka engagemang och underlätta gruppdynamiken (5). En nybildad grupp genomgår olika utvecklingsstadier (forming, storming, norming, performing, mourning) (6). Att känna till och kunna identifiera dessa stadier kan ge möjlighet för basgruppshandledare att anpassa sitt handledarskap till respektive stadie. Till exempel kommer gruppmedlemmar söka roller och försöker hitta gruppens funktion under formingstadiet. Handledaren har då en viktig uppgift i att skapa trygghet och tilltro mellan gruppens medlemmar. Att skapa och hålla sig till gruppkontrakt kan också ge gruppen en ökad trygghet genom att veta vad som komma skall och vad som förväntas (5). Under stormingstadiet kan fler konflikter uppstå, som ett led i att gruppmedlemmarna behöver ändra och testa behoven i gruppen (6). Som handledare bör man då normalisera konflikterna, och försöka visa på att det är till gagn för gruppen att dessa konflikter finns, men samtidigt även uppmuntra till lyhördhet och respekt mellan gruppmedlemmar. I de senare stadierna blir gruppen mer och mer självständigt, och handledaren kan inta en något mer inaktiv roll vad gäller att underlätta dynamiken. Men behöver såklart vara observant på förändringar, samt även utmana studenterna med följdfrågor för att stimulera till ytterligare diskussion och fortsatt inlärning.

Att teoretiskt läsa ”12 snabba tips för att bli basgruppshandledare” (6) går lätt. Men att agera på ett bra sätt i IRL-situationer kräver fingertoppskänsla. Liksom en behandlare vid ett patientmöte känner av en persons mående och anpassar situation vid detta, behöver man som basgruppshandledare känna in 6-8 olika individer, som dessutom påverkas av varandra. Jag hoppas att jag med tiden lyckas hitta känslan i framtida basgruppsuppdrag.



1. Araz G, Sungur S. Effectiveness of problem‐based learning on academic performance in genetics. Biochemistry and Molecular Biology Education. 2007;35(6):448-51.

2. Hmelo-Silver CE. Problem-based learning: What and how do students learn? Educational psychology review. 2004;16(3):235-66.

3. Norman G, Schmidt HG. The psychological basis of problem-based learning: A review of the evidence. Academic medicine. 1992;67(9):557-65.

4. Merlin MD, Lavoie S, Gallagher F. Elements of group dynamics that influence learning in small groups in undergraduate students: A scoping review. Nurse Education Today. 2020;87:104362.

5. Azer SA. Challenges facing PBL tutors: 12 tips for successful group facilitation. Medical teacher. 2005;27(8):676-81.

6. Walsh A. The tutor in problem based learning: A novice’s guide. Hamilton, Canada: McMaster University, Faculty of Health Sciences. 2005.