PBL. Har du hört om det? Av Carlos Valera

Vad är PBL? Vad innebär det att vara handledare? Hur kan jag bidra till att studenterna ska lära sig det de behöver? Kan jag göra det?

Det är ju verkligen många frågor som dyker upp när man först hör talas om problem based learning (PBL). Det kan vara en utmaning för de som inte har någon erfarenhet av PBL att komma i den metodiken och bli en del av inlärningsprocessen.

I PBL uppfattas lärande som en kvalitativ förändring av studentens förståelse om koncepter och idéer. (1). Studenterna tar själva ansvaret för sitt lärande, reflektera över och försöka att vara självständiga för att komma fram till varför och vad behöver de lära sig. För att lyckas med processen på ett vetenskapligt sätt ska de lära sig att söka i litteratur från olika källor och lära sig också att bedöma om de har uppnått inlärningsmålen eller om de behöver fördjupa sig i vissa ämne. (2)

Koncepten låter fantastiskt men samtidigt lite tvetydig, framförallt när man börjar med en ny grupp som inte har erfarenhet av PBL utan endast katedral undervisning. Därför kan det vara hjälpsam att identifiera och definiera vad målet är. Är det målet att studenterna ska lära sig ett ämne hur eller hur? Fyrenius et al definierar målet med PBL som att utveckla förmågan att identifiera problem, förmågan att själv styra inlärning och förmågan att jobba inom en grupp.

Meningsfull inlärning och reflektion
PBL siktar på “meaningful learning” dvs fokus på att förstå och inte bara memorera och upprepa. För att kunna utveckla förmågan att använda sig av meningsfull inlärning ska studenterna vara införstådda med vad de verkligen vet när de ska lära sig någonting nytt. Brainstroming och fallanalys kan vara en verktyg för de att ta redo på det de redan kan och det de behöver kunna. Det kan vara tråkigt och omotiverande att diskutera ett ämne som man uppfattar som irrelevant eller värdelös, därför ska man hjälpas av scenarios som ska vara verklighetbaserade för att de ska uppfatta de situationerna som relevanta och öka deras nyfikenhet för att lära sig. På det sättet kan man motivera eleverna att delta och vara aktiva i inlärningsprocessen vilket är nyckeln till att den ska gå vidare (1).

Under processen ska man försöka att stimulera studenterna till att reflektera över det de gör och det de lär sig. Men vad betyder att reflektera? Reflektion är en komplex terminologi vilket representerar en repetitiv kritisk utforskning, som innebär en förståelse av de bakomliggande begreppen och hur de förändras (3).

Nu att vi har etablerat grunden till vårt ämne, PBL, är du inte nyfiken på hur kan du bidra som handledare? Är det en aktiv eller passiv roll? Är det något statisk eller dynamisk roll? Ska du alltid göra på samma sätt?

Igen hittar vi på många frågor som inte har enkla svar, men intressanta att reflektera på.

Handledarens roll beskrivs vara att underlätta och vägleda studenternas egen inlärningsprocess. Handledaren ska agera på en metakognitiv nivå med att utmana och uppmuntra undersökningar, reflektion och kritiskt tänkande.

“Present” vs “Dys-appearing” handledare
Vad en handledare som är närvarande gör och hur den interagerar med gruppen ska bero på vad gruppen gör och därför ska handledaren fokusera på det som händer i gruppen. Handledarens roll anses vara en dynamisk roll som anpassas kontinuerligt till gruppens behov och dynamik med syftet att underlätta grupparbetet.

Å andra sidan en handledare som ”försvinner” fokuserar på vad han själv gör rätt eller fel, dock inte på det som händer i gruppen. Den typen av handledare har en tendens till att vara dominerande och ha en dålig kommunikationsförmåga (4).

Studenter anser att en handledare är mer effektiv när han eller hon fokuserar mer på gruppdynamiken än på kunskapen i sig. (5).

Utvecklingsfaser inom en grupp
Att kunna identifiera i vilken fas din grupp befinner sig underlättar ditt arbete som handledare. Enligt Integrated Model for Group Development går gruppen i genom åtminstone 4 faser från mindre till mer självständig där handledarens aktiva ledarskap behövs mindre och mindre successivt. Susan Wheelan beskriver de fyra faser som:

Tillhörighet och trygghet. Där befinner man sig i början när man inte känner varandra och finns mycket som är oklart. Därför ett tydligt ledarskap och mer aktiv roll krävs från handledaren.

Opposition och konflikt. Det beskrivs som en rollsökningsfas där konflikter kan tillkomma och då ska handledarens roll vara att underlätta gruppdynamiken (6).

I en studie som analyserade grupproblem visade det sig att de vanligaste problemen var ”tysta studenter”, ”senhet och frånvaro” och ”dominerande studenter”. De problem som mest påverkade inlärningsprocessen var en oorganiserad handledningsprocess, en ytlig genomgång av problemet och dominerande elever.

Orsakerna till en dysfunktionell medlem var relaterade till individens bakgrund och personlighet. Den mest använda strategin för att hantera vanliga problem var att bevisligen diskutera problemen med de drabbade medlemmarna eller andra medlemmar i gruppen (7).

Tillit och struktur. En fas där självständigheten och engagemanget börjar att utvecklas inom gruppen. Handledaren anses som en auktoritet som kan tillfrågas och diskutera idéer med.

Arbete och produktivitet. En full mogen grupp som förstår uppgiften och jobbar tillsammans för att uppnå gemensamma mål. I den fasen är handledarens arbete handlar det mer om att coacha och rådgöra gruppen för att effektivisera arbetet (6).

Handledarens roll inom PBL och basgrupphandledning kan analyseras från olika perspektiven:

Stödja inlärningsprocessen och metakognitiv kunskap.

Genomföra PBL.

Kommunikation och att stödja studenternas autonomi.

Bedöma och ge återkoppling.

Att vara handledare för en basgrupp är en dynamisk roll som kräver att ha kunskap inom den pedagogiska metoden i sig men också om hur olika grupper utvecklar under olika förutsättningar för att kunna förbättra och jobba på sina förmågor att stödja gruppens inlärningsprocess och att ge återkoppling (3).

Referenser


Fyrenius et al 2005: Lectures in problem-based learning – Why, when and how? An example of interactive lecturing that stimulates meaningful learning. https://doi.org/10.1080/01421590400016365

Silén 2004: Problembaserat lärande – pedagogisk idé och metod. https://old.liu.se/medfak/mgba2/hoger-column-bma/1.56006/PBL_informationsskrift.pdf

Uygur et al 2019: A best evidence in Medical education systematic review to determine the most effective teaching methods that develop reflection in medical students: BEME guide No. 51. https://doi.org/10.1080/0142159X.2018.1505037

Silén 2006: The tutors approach in base groups (PBL). http://doi.org/10.1007/s10734-004-6390-9

Lee et al 2013: How experienced tutors facilitate tutorial dynamics in PBL groups. http://doi.org/10.3109/0142159X.2012.714883

Graham et al 2003: Group problems in problem-based learning. http//doi.org/10.1080/0142159031000137427