Tyst… av Susanne Wilhelms

Tystnaden är kompakt. Studenterna ska till dagens basgrupp ha läst på om läkemedelsmetabolism, men det är ingen som säger något. Alla tittar någon annanstans och någon mumlar något, men det är oklart om resten av basgruppen hör det och ingen hakar på diskussionen. Det är tyst igen…
I arbetet som basgruppshandledare stöter man ofta på studenter som uppfattas som tysta (Hendry GD et al, 2003; Jin J, 2014), oftast enskilda studenter men det kan också – som i det här fallet – vara en hel basgrupp som är “tyst”. Som handledare är det svårt att veta vad tystnaden beror på, och anledningarna till att studenter är tysta varierar (Remedios L et al, 2008), exempelvis blyghet, osäkerhet i gruppen, att studenten är dåligt påläst och ibland kan man också misstänka att det faktiskt saknas ett engagemang, antingen för problem-baserat lärande som pedagogiskt verktyg eller för utbildningen i sig.
Oberoende om tystnaden är ett framträdande drag hos en enstaka student, eller om fallet är att hela gruppen karaktäriseras av tystnad och därmed avstannat basgruppsarbete, så krävs i dessa fall en strategi för att som handledare hjälpa gruppen vidare i basgruppsarbetet.
Det är viktigt att komma ihåg att tystnad ibland faktiskt också kan vara gynnsam, exempelvis bidra till turtagning eller ge tid för ökad reflektion och förståelse (Jin J, 2014). Men då tystnaden blir så pass påtaglig att den hindrar enskilda studenters eller basgruppens arbete så är tystnaden snarare ett ”problem”. Så, vad kan man då göra när en förlamande tystnad lägrar sig över basgruppen och ingen tar något initiativ för att driva diskussionen vidare? Tystnaden är obekväm, och som handledare kan man i denna situation lockas av att helt ta över pratet, vilket lätt resulterar i en katedral-lik föreläsning – som är långt ifrån optimal för studenternas inlärningsprocess.
En av de första sakerna som man i stället kan göra är att ta upp problemet med studenterna själva, både i grupp och i enskilda samtal (Hendry GD et al, 2003). Genom att ställa riktade öppna frågor i samband med utvärderingen av dagens basgrupp kan man som handledare få en uppfattning om studenterna själva har insikt i frågan. Att ta upp det med gruppen som helhet har fördelen att alla får samma information och man kan gemensamt diskutera hur man ska få en mer aktiv och givande basgruppsdiskussion för alla gruppdeltagare.
Samtidigt kan det ibland vara svårt att närma sig frågan, speciellt i de fall då talfördelningen är väldigt ojämn i gruppen och det framförallt handlar om enskilda tysta individer. Det är därför också ett bra alternativ att börja med att tala enskilt med de studenter som har störst utmaningar vad gäller aktivt deltagande. Även vid diskussion med enskilda studenter kan det vara fördelaktigt att fråga hur studenten själv upplever situationen innan du som handledare börjar beskriva din syn på saken. Det är också viktigt att ha en positiv ingång i diskussionen eftersom tystnad i basgruppen och hos enskilda studenter ofta beror på en osäkerhet inför situationen och det är viktigt att som handledare inte ytterligare förvärra den osäkerhet som många studenter upplever. Som handledare kan man också betona vikten av att lära sig turtagning och att ta plats i gruppdiskussioner, eftersom det utgör en viktig del i det kommande arbetslivet. Även i situationer där majoriteten av studenterna i en basgrupp är “tysta” kan det finnas en fördel att ta upp detta enskilt med studenterna. Enskilda samtal kan ofta ge bättre förutsättningar för att undersöka orsaken till tystheten (Jin J, 2014; Remedios L, 2008), eftersom studenten kanske inte vill ange skäl inför hela gruppen. Genom bättre kännedom om orsaker till tystheten, vilket kan variera mellan individer i en och samma basgrupp, så kan även feedback och handledning till enskilda studenter och basgruppen som helhet anpassas på ett bättre sätt.
Efter att ha adresserat frågan, i grupp och/eller individuellt, är det viktigt att utvärdera effekten under åtminstone några basgruppsträffar för att se om gruppen har tagit till sig tankarna och själva funnit ett sätt att lyfta basgruppsdiskussionerna. Om läget förblir oförändrat kan andra metoder övervägas. Det är generellt viktigt att som handledare bidra till att skapa engagemang för problemet/fallet (Yew EHJ et al, 2016). Ett alternativ kan också vara att på förhand dela upp ansvaret för att leda diskussionen utifrån inlärningsmålen, där exempelvis studenterna parvis får i uppgift att ta sig an att leda diskussionen i olika delmål/frågor. Alla bör alltså vara inlästa på samtliga inlärningsmål, men studenterna får i förväg veta att de förväntas leda diskussionen avseende en specifik fråga – vilket möjligen kan ge mer aktiva studenter om tystheten beror på osäkerhet / en känsla av att inte vara påläst. Ytterligare ett verktyg som kan vara till hjälp är att aktivt jobba med en ordförande vid varje basgruppstillfälle, som också får i uppgift att fördela taltiden (Hendry GD, 2003). Detta kan framförallt vara till nytta vid ojämn talfördelning, men kan möjligen vara svårare om i princip hela basgruppen är “tyst”. Det kan också vara bra att uppmuntra studenterna att använda olika sätt att jobba i basgruppen, exempelvis kan en grupp som jobbar mycket dator-baserat uppmanas att i stället skriva på tavlan, för att ge basgruppen möjlighet att hitta det arbetssätt som passar just den gruppen bäst.
Terminen börjar nu närma sig sitt slut, och både jag och min handledarkollega har arbetat aktivt på olika sätt med det gemensamma målet att studenterna ska ha en mer givande diskussion på basgruppstillfällena. De gemensamma utvärderingarna föll ofta platt, men efter att ha haft enskilda samtal med samtliga studenter – parallellt med att vi också uppmuntrat studenterna att pröva nya arbetssätt i basgruppsarbetet – har vi nu en mer aktiv basgrupp där alla basgruppsdeltagare bidrar.

Referenser:
Hendry GD et al (2003). Group problems in problem-based learning. Medical teacher 25:609-616
Jin J (2014). Understanding silence in problem-based learning: a case study at an English medium university in Asia. Clin Linguist Phon. Jan-Feb;28(1-2):72-82.
Remedios, L et al (2008). The silent participant in small group collaborative learning contexts. Active Learning in Higher Education, 9(3), 201–216.
Yew EHJ et al (2016). Problem-Based Learning: An Overview of its Process and Impact on Learning. Health Professions Education 2:75-79