Varför PBL? Eller, varför inte PBL? av Sara Dahlgren

En grå dag i november satte jag mig i ett rum med för mig, till den största delen, en grupp helt okända människor. Detta skulle bli mitt livs första basgrupp. När jag satt där och tittade ut genom fönstret på den mörknande himlen medan jag väntade på att vi skulle sätta i gång på riktigt kändes det som att jag stod vid kanten på en klippa, stirrandes ner i en djup bottenlös avgrund. Jag hade känslan av att någon skulle knuffa ner mig, att jag skulle falla handlöst ner i mörkret. För det här med problembaserat lärande (PBL) kändes läskigt, svårt och abstrakt för mig som är mer van vid traditionell undervisning. Jag kan tänka mig att det är flera studenter som känner så när de, precis som jag, sätter sig i sin första basgrupp. För PBL är nog inte det lätta valet, men det kanske inte ska vara lätt heller. Så där stod jag, vid kanten på en klippa, med ovisshet framför mig. Jag tog ett djupt andetag och sedan hoppade jag.

Varför PBL? Det frågade jag mig redan när jag sökte mig in på läkarprogrammet. Av bekanta hade jag fått det beskrivet för mig som ”en blind leder en blind” och ”det är omöjligt att veta vad vi ska kunna”. Det avskräckte mig förstås och ledde mig till en utbildning som var mer traditionellt utformad, även om inslag av PBL fanns. Sedan fann jag mig flera år senare inför det spännande uppdraget som basgruppshandledare och återigen stod jag inför samma fråga, varför PBL?

Men vad är PBL egentligen? Det finns en del förvirring kring vad termen faktiskt betyder vilket leder till att den ibland används felaktigt. Grundläggande kan man se på PBL som ett aktivt lärande som fokuseras kring ett problem. (1) Här är det centrala att inlärningen initieras av de som ska lära sig och inte att informationen serveras av experter som vid traditionell undervisning. (2) Det syftar inte bara till att ge möjlighet till problemlösning utan att göra problemlösning till den centrala anledningen till inlärning. (3) I en metaanalys (Vernon et al, 1993) studerades PBL som pedagogisk process och där drogs slutsatsen att PBL presterade bättre på flera fronter jämfört med traditionell undervisning, framför allt studenternas inställning till inlärning samt deras syn på utbildningen. (4)

Vad är det då som gör PBL till en så bra metod? Det har identifierats flertalet fördelar med PBL. Till att börja med skapas problem som är relevanta och anknutna till verkligheten vilket uppmuntrar studenterna till att lära sig det mest centrala och minskar risken för fokus på fel och utdaterad information. (1, 3) Dock går det att argumentera för motsatsen. Med tanke på att det är centralt i PBL att studenterna själva ska leta efter källor riskerar de att fokusera på mindre viktig information och på så sätt missa det som är mest centralt. (1) Många menar även att PBL leder till oorganiserad inlärning där studenterna har svårt att reda ut vilken kunskap som är och inte är viktig samt att inlärning av vissa processer inte alltid sker i en optimal ordning. (3, 5)

En annan fördel som ofta argumenteras för är att studenter som går en PBL-baserad utbildning är bättre förberedda för livet efter universitetsstudierna. Genom arbetet i basgrupperna och det kritiska tänkandet som uppmuntras utrustas studenterna med värdefulla färdigheter som god kommunikativ förmåga, teamarbete, och problemlösning. (1) Dessa är alla färdigheter som behövs i yrkeslivet, inte minst i hälso- och sjukvården. Däremot finns mindre evidens för att en PBL-baserad utbildning skulle leda till högre klinisk kompetens hos läkare eller leda till bättre patient outcomes. (6, 7) Dock går det att se att sättet studenterna som studerar på ett PBL-baserat program interagerar med informationen de lär sig främjar en djupare inlärning och förbereder dem för att lära sig livet ut. (1) Dessutom menar vissa att studenter som går en PBL-utbildning faktiskt presterar bättre under utbildningen jämfört med de som går en mer traditionell utbildning (4, 8) medan andra menar att PBL inte utgör någon fördel, men att studenterna åtminstone inte presterar sämre kunskapsmässigt än studenter som inte gått en PBL-baserade utbildning. (4, 5)

Vidare ses PBL som en rolig och motiverande inlärningsmodell, av såväl studenter som lärare. (1) Dels är fokuset på problemen i sig som inlärningsverktyg motiverande då de anknyter till verkligheten och väcker nyfikenhet. (3) Dessutom motiveras studenterna genom att de frisätts från rutinmässig inlärning och får mer egen frihet i deras kunskapsinhämtning. (1) På många sätt kan lärare och handledare känna sig motiverade genom den nära kontakt med studenterna som basgruppsarbetet erbjuder, men i och med att studenterna själva har den centrala läranderollen får inte lärarna chansen att lära ut det de är experter på vilket av vissa upplevs demoraliserande. (5)

Om PBL är bättre än traditionell undervisning är det inte alla som är överens om, men det kanske inte heller ska vara frågan. Ifall studenter som går en PBL-baserad utbildning upplever det givande och roligt samt utvecklar egenskaper som är nyttiga för framtiden parallellt med inlärning av fakta och dessutom iallafall inte presterar sämre än studenter som går en traditionell utbildning är det kanske inte så dumt. Så varför inte PBL?

Från att ha gått denna kurs om PBL och handledarskap kan jag absolut se många fördelar med de verktyg och metoder som används för inlärning jämfört med min egen universitetsutbildning. Samtidigt är det bra att vara medveten om fallgroparna som finns vilket jag kommer ha stor nytta av i mitt handledarskap. Men den där avgrunden var inte så djup och mörk som jag trodde. Det var inte så läskigt och idag är jag glad att jag hoppade.


Källor:
1. Davis MH. AMEE Medical Education Guide No. 15: Problem-based learning: a practical guide. Med Teach. 1999;21(2):130-40. doi: 10.1080/01421599979743.
2. Clouston T, Westcott L, Whitcomb SW, Riley J, Matheson R. Problem Based Learning in Health and Social Care. John Wiley & Sons, Incorporated; 2010. [cited 2022 Dec 5]. https://ebookcentral.proquest.com/lib/linkoping-ebooks/detail.action?docID=485639.
3. Jones RW. Problem-based learning: description, advantages, disadvantages, scenarios and facilitation. Anaesth Intensive Care. 2006 Aug;34(4):485-8. doi: 10.1177/0310057X0603400417.
4. Vernon, D T; Blake, R L. Does problem-based learning work? A meta-analysis of evaluative research. Academic Medicine: July 1993 – Volume 68 – Issue 7 – p 550-63
5. Norman G. PBL – the least worst curriculum design? Adv Health Sci Educ Theory Pract. 1998;3(1):1-2. doi: 10.1023/A:1009773611857. PMID: 16180064.
6. Kilroy DA. Problem based learning. Emerg Med J. 2004 Jul;21(4):411-3. doi: 10.1136/emj.2003.012435. PMID: 15208220; PMCID: PMC1726366.
7. Al-Azri H, Ratnapalan S. Problem-based learning in continuing medical education: review of randomized controlled trials. Can Fam Physician. 2014 Feb;60(2):157-65.
8. Gao J, Yang L, Zhao J, Wang L, Zou J, Wang C, Fan X. Comparison of problem-based learning and traditional teaching methods in medical psychology education in China: A systematic review and meta-analysis. PLoS One. 2020 Dec 14;15(12):e0243897. doi: 10.1371/journal.pone.0243897.