Jag gick den här kursen för att få en ökad förståelse för Problembaserat lärande (PBL) som metod. Har aldrig gått någon utbildning i metoden, men har ju använt mig av den både som student och som lärare. Syftet med denna individuella skriftliga uppgift är att jag skall reflektera över hur jag uppfyller lärandemålen i kursen. Det var väldigt nyttigt att få göra denna uppgift för jag upplever många gånger att lärandemålen bara finns där i ett dokument och att man i slutet av kurser faktiskt inte vet om man har fått med sig kursens lärandemål. Jag skriver också denna uppgift för att det ska ge mig någonting i min fortsatta roll som handledare vid PBL inlärning och bli ett dokument jag själv kan gå tillbaks till för att snabbt uppdatera mig framöver.
Min reflektion över hur jag har tagit till mig och uppfyllt lärandemålen är att jag har gjort det på ett flertal olika sätt såsom genom gruppdiskussion, videoinspelade föreläsningar som legat på Lisam, artiklar och böcker. Jag ska dock reflektera över de enskilda lärandemålen.
Hur problembaserat lärande förhåller sig till pedagogisk teori fick jag en bra inblick igenom att titta på Gizeh Perez Tehorio, Didacticum och hennes videoinspelade föreläsningar som legat på Lisam. Dessa filmer var korta och övergripande över PBL och hur PBL förhåller sig till pedagogisk teori. PBL beskrivs som en pedagogisk modell, idé och metod och ideologi, som utvecklades i Kanada av Howard Barrow i slutet av 1960-talet (Jones, 2006). Det introducerades 1986 vid Linköpings Universitet (Tehorio, 2021).
PBL skiljer sig från ”vanligt” lärande där läraren talar om vad du ska kunna, studenten memorerar kunskapen och sedan får man ett problem som sedan ska illustrera hur man använder kunskapen. Vid PBL är nyckeln att inlärning börjar som ett problem eller en fråga som studenten försöker lösa. PBL innebär att problemlösning är den främsta anledningen till lärande. I detta avseende identifierar och söker eleverna specifikt den kunskap de själva behöver lösa. Vid PBL så utgår man från ett problem där studenten själv söker upp och identifierar vad man behöver för kunskap för att tillämpa och kunna lösa problemet/uppgiften (Jones, 2006, Tehorio, 2021 ).
Grundaren Barrows 3 syften med PBL är att 1) studenterna inhämtar viktig kunskap som kan användbar för att effektivt behandla kliniska problem. 2) Studenter utvecklar förmågan att använda de färdigheter som är lämpliga för professionellt kliniskt resonemang. 3) Studenter utvecklar förmågan att förbättra kunskapen och hantera nya problem som kan uppstå i deras yrkesliv (självstyrd inlärningsförmåga) (Taylor & Miflin, 2008).
Det finns olika hjälpmedel för PBL såsom gruppkontrakt (lär känna varandra, kommer överens om hur man ska arbeta i gruppen), stödstrukturer såsom Livbojen, Ovalen,- Snurran, Individuella basgruppsunderlag (IBU). Stödstrukturen Ovalen gick noggrant igenom med att det handlar först om att förstå vad scenariot/fallet handlar om, brainstormar kring relevanta områden att studera närmare osv. Det är viktigt att inte glömma att utvärdera varje steg i processen. Utvärderingen är till för att föra arbetet framåt och det är viktigt att det görs regelbundet. Man kan självutvärdera med olika frågor som: Jag sätter upp egna mål för lärandet, Jag bidrar till att driva gruppens arbete framåt, Jag reflekterar över eget lärande…osv. (Tehorio, 2021 ).
Kunskapen om att lär- och grupprocesser inom basgruppsarbetet erhöll jag framförallt genom aktivt deltagande i min basgrupp under de 3 schemalagda dagarna i denna kurs samt mycket också genom film/diskussion med Sally Wiggins Young. Vi utförde ”Ovalen” där kunskaper skulle inhämtas om gruppdynamik, grupprocesser, grupproller och vilka olika ledarstilar det finns i PBL. Dessa frågeställningar mynnade ut i målen att lära sig mer om gruppdynamik, grupprocesser och ledarskap. Vi diskuterade bl a att det finns olika utvecklingsstadier i en grupprocess där man använder lite olika benämningar på de olika faserna: Formering, Oro, Normering, Prestation och upplösningsstadiet (Tuckman; Önnevik, 2010) där ledarskapet anpassas beroende på vilket stadie gruppen befinner sig i.
Att analysera och tillämpa ett handledarskap i basgrupper som gynnar studenternas lärande, bedöma användning av olika pedagogiska verktyg för att i gruppen öka motivation, uppmuntra diskussion, och att utvärdera på effektivt sätt fick vi praktiskt öva på i vår basgrupp under kursen. Det var inte helt lätt, men ett utmärkt tillfälle att öva och få feedback på sitt eget handledarskap. Vi fick även reflektera kring etiska dilemman i olika handledningssituationer där vi gjorde detta genom rollspel. Jag tycker även att jag fick god kunskap i detta ämne genom att lyssna på de 3 filmer på Lisam om kommunikation och interaktion i basgruppen (Handledarens roll i gruppen, Studentens motivation och Interaktion och samarbete i basgrupp) med Gunvor och Viktoria.
Angående målet att reflektera och kritiskt granska PBL som förhållningssätt och metod så har detta mål också uppfyllts genom diskussion i basgrupp, men också genom att reflektera och att bl a läsa artikeln av Jones (2006).
Det jag tycker är väldigt intressant med PBL (och lärande över huvud taget) är att det är så starkt förknippat med känslor och sinnesstämning (Cleveland-Innes & Campbell, 2012). Det är betydligt lättare att lära sig om man tycker att det är roligt. Således kanske PBL även är PBL inom handledarskapet? Som handledare måste man observera de känslor som dyker upp inom basgruppen och kunna hantera dem. Att hantera studenter som inte uppskattar PBL som arbetsform eller inte tror på metoden, blyga, personer som tar plats är inte alltid helt lätt. Som handledare ska man vara väl insatt i metoden och filosofin kring lärandet. Det är således viktigt att även som handledare vara nyfiken och delaktig.
Referenser:
Cleveland-Innes, M., & Campbell, P. (2012). Emotional presence, learning, and the online learning environment. The International Review of Research in Open and Distributed Learning, 13(4), 269-292.
Jones RW. Problem-based learning: description, advantages, disadvantages, scenarios and facilitation. Anaesth Intensive Care. 2006 Aug;34(4):485-8.
Taylor D, Miflin B. Problem-based learning: where are we now? Med Teach. 2008;30(8):742-63.
Tehorio GP, Didacticum. Filmer om PBLs teoretiska grunder. Hämtade 2021-05-02.
Önnevik T. Ledarskapets grunder: organisationens hjärna. Upplaga 1. Studentlitteratur AB. Kristianstad 2010.