Problembaserat lärande är något som under min studietid som civilingenjörsstudent inom IT-programmet på Linköpings universitet ständigt förklarats som något som förbereder studenterna för arbetslivet. Trots det tycks ingen i arbetslivet ha hört talas om begreppet. Finns det PBL i arbetslivet?
En av problembaserat lärandes huvudsyfte är att förbättra studenternas förmåga till problemlösning. Studier visar att studenter som har god vana av att jobba med PBL kan översätta dessa kunskaper till verkliga livet och senare arbetssammanhang. Detta har visats då tidigare studenter som jobbat med PBL lyckades bättre på NBME- eller USMLE-prov vilket testar problemlösningsförmågan hos studenter inom medicin. Att kunna visa på en god problemlösningsförmåga som också översätts till arbetssammanhang menar jag är något mycket värdefullt att ha som merit inför arbetslivet.
I arbetslivet är sällan information serverad till en. Till skillnad från universitet ges inte informationen som krävs för att klara en uppgift under föreläsningar eller i en given bok. Problembaserat lärande fokuserar mycket på att lära studenten att vara självgående och självlärande. Detta gör att studenten är mer lämpad för arbetslivet där sökandet av ny information kräver självständighet och eget initiativ. För en student som tidigare inte jobbat inom PBL kan tröskeln mellan arbetslivet och universitetet vara hög. Att då träna på att vara i sammanhang som liknar arbetslivet är av stor nytta.
Den främsta användningen av PBL är inom medicin. Detta kan tyckas vara en naturlig översättning till kommande arbetssammanhang då det krävs av läkaren att värdera den fakta som finns och göra ett beslut om diagnos. I ingenjörsyrket finns det inte på samma sätt en läkare som ställer diagnoser. Där ser arbetsprocessen annorlunda ut och ofta inom matematiken finns det endast ett entydigt svar. Då kan man börja ifrågasätta hur givande PBL är i dessa sammanhang. Trots denna, till synes, inte så direkta översättning mellan läkare och ingenjör visar sig PBL vara givande hos båda, men på olika sätt. I ingenjörssammanhang kan det istället vara ett bra verktyg att varva in inom exempelvis matematiken, utan att helt ta ifrån den traditionella undervisningen också. Perrenet J. et. al. pratar mycket om hur metakognition är essentiellt för en god inlärning inom framförallt matematik. Detta menar han görs bäst genom att varva problemlösning och undervisning av föreläsaren på video eller i föreläsningssal med problemlösning i olika stora grupper av studenter, däribland basgruppen. Utan PBL får studenten inte samma möjlighet att reflektera över sitt egna kunnande och vad den eventuellt behöver lära sig mer av då den inte jobbar i dessa mindre grupper. Med det i åtanke kan PBL till stor del motiveras som ett nyttigt inlärningssätt, också inom ingenjörsvärlden.
Ytterligare är PBL en metod som är föränderlig och inte satt i sten. Till skillnad från föreläsningar och lektioner som strängt går till på ett sätt ger PBL större utrymme för eget tänkande kring ens inlärningssätt. Detta visar sig bland annat i den föreslagna PBL-mallen som används på IT-programmet gentemot den på läkar-programmet. Det är små detaljer som är ändrade för att bäst passa de olika utbildningarna. Inom arbetslivet kommer processen till ett slutgiltigt mål inte heller vara satt i sten. Utvecklarteamet eller arbetslaget kommer att testa sig fram till en metod som fungerar bäst för deras ändamål. Att vara bekväm med denna process tror jag kan vara nyttigt för studenten i kommande arbetsliv.
För den som fortfarande känner att PBL inte riktigt existerar i arbetslivet som ingenjör hävdar Ovesen N. från Aalborg universitet motsatsen. Under de senaste åren har allt fler utvecklare som jobbar i teams jobbat med Scrum. Detta är ett agilt arbetssätt där man delar upp arbetet i mindre delmoment. Som ingenjör och utvecklare kommer du utan tvekan jobba med detta arbetssätt i framtiden. Ovesen menar då att PBL och Scrum delar många likheter. Bland annat finns motsvarigheten till basgruppshandledare från PBL vilket kallas Scrum master inom Scrum. Dessa har mycket liknande roll och ska agera organisatör och behöver inte alltid vara den som kan mest i gruppen. Dess uppgift är istället att se till att allt går som det är tänkt och att alla håller deadlines och liknande. Scrum handlar mycket om eget ansvar och detta är också något som PBLs kärna är. Det egna ansvaret och viljan till lärande är mycket viktigt för att basgruppsmötet ska fungera och agera lärande för alla inblandade. Också tanken om att det inte alltid finns ett entydigt svar är i stort fokus i både PBL och inom Scrum. Detta är till stor del eftersom båda processerna är iterativa och menade att reflektera kring sitt lärande utmed tiden. Detta görs på basgruppsmötet och motsvarande Daily Scrum i Scrum. En ytterligare reflektionstid finns i Scrum vilket sker efter en så kallad Sprint är klar. Detta är Sprint Retrospect vilket kan påstås ännu mer motsvara reflektionen som sker under basgruppsmötet. Utvecklarvärlden är full med Scrums och därmed också full av inslag av PBL. Med detta sagt finns det god anledning att använda PBL under utbildningen, inte minst inom program vars studenter kommer med stor säkerhet jobba som utvecklare eller nära utvecklare. Kanske till och med att detta borde motivera fler program än IT att jobba med PBL på civilingenjörsprogrammen.
Att veta att basgruppstillfället också översätts till något som studenten kommer ha direkt nytta av i framtiden kan också vara något som motiverar studenten till att jobba enligt PBL. Att studenten ser ett tydligt mål och mening med sitt lärande och lärandesätt är något som jag tror motiverar studenten till att göra sitt bästa utmed studietiden. Kanske krävs det att detta framhävs ytterligare inom IT-programmet där PBL inom civilingenjörsprogrammet används. Att applicera det inom medicin kan på många sätt kännas mer naturligare än det skulle vara i civilingenjörsbranschen. Trots det menar jag, med tidigare källor, att det inte alls är något ovanligt inom arbetslivet. Kanske krävs det bara att det riktas ljus mot dessa områden för att bättre motivera studenterna om varför de läser problembaserat lärande. För trots att PBL är ett relativt okänt begrepp är lärandeformen inte det minsta obekant eller olik arbetslivet hos en civilingenjör.
Källor:
Abrandt Dahlgren, M., Dahlberg, J., Ekstedt, M., Lindh Falk, A., Sjögren, E. & Tove Törnqvist, T. (2016). PBL-guiden. Linköpings Universitet.
De Graaf, E., & Kolmos, A. (2003). Characteristics of problem-based learning. International journal of engineering education, 19(5), 657-662.
Hung, W., Jonassen, D. H., & Liu, R. (2008). Problem-based learning. Handbook of research on educational communications and technology, 3(1), 485-506.
Ovesen, N. (2013). Facilitating problem-based learning in teams with Scrum. In DS 76: Proceedings of E&PDE 2013, the 15th International Conference on Engineering and Product Design Education, Dublin, Ireland, 05-06.09.
Perrenet, J., Bouhuijs, P. and Smits, J., (2000). The Suitability of Problem-based Learning for Engineering Education: Theory and practice. Teaching in Higher Education, 5(3), pp.345-358.
Ragnemalm, E. L. (2012). Hur och varför det används vid IT-programmet vid Linköpings Universitet. Linköpings Universitet.