Jag började denna kurs för att jag är basgruppshandledare för de studenter som börjat termin 1. Jag har under mina 3 år på universitet spenderat 2 år genom att vara PBL student. Nu när jag sitter på andra sidan som handledare har jag stött på många frågor som jag under min tid som student aldrig reflekterat över.
Problembaserat lärande, PBL, har sedan 1900-talet vart en undervisningsform som många lärosäten anammat. Dock är det långt ifrån alla som har välkomnat PBL med öppna armar, utan många har ställt sig kritiska till om PBL fungerar och om det lever upp till de krav som i framtiden ska ställas på studenten. Detta då PBL bryter ganska många av dem traditionsenliga strukturerna som satts upp inom lärande. Det finns många argument för respektive läroform, men i min uppfattning så ska man inte betrakta det som svart och vitt. Med stöd i litteraturen så tror jag att PBL tillämpar sig mer åt att applicera sin kunskap på scenarion som faktiskt kan uppstå [1]. PBL jobbar frekvent med att man får ett problem som man sedan behöver lösa, och tanken är då att man behöver lära sig för att sedan kunna lösa problemet. Det blir väldigt stora kontraster mot traditionell utbildning som istället tänker att man ska lära sig och lösa verklighetsbaserade problem först när man är färdigutbildad[2]. Dock så kan de vara väldigt svårt att kunna lösa problem där man är helt oinsatt. Detta kan göra så att det mynnar ut i att studenterna inte lär sig någonting då de saknar förståelse kring vad det ens är dem behöver kunna för att lösa problemet. Ibland är basgruppshandledaren insatt och kan styra studenterna åt rätt håll, men det finns även fall då basgruppshandledaren inte är insatt.
Som handledare så har man en kritisk roll för gruppens lärande. Det är basgruppshandledarens uppgift att se till att inlärningsmålen för studenterna uppfylls. Det är även ytterst basgruppshandledarens uppgift att se till att talfördelningen är någorlunda jämn och att alla deltar aktivt under möten. Dock brukar det finnas en ordförande som är en medlem ur gruppen som ser till att mötet går till på ett korrekt sätt. Ordförande skiljer sig dock i att denna är en student. Detta kan medföra komplikationer då ordförande ofta har en personlig relation till gruppmedlemmarna. Detta gör så att basgruppshandledaren bör agera om denna märker att gruppens dynamik och inlärning inte fungerar på det sätt som förväntas. Man kan dra tydliga kopplingar mellan basgruppshandledare och en traditionsenlig ledare inom godtyckligt område, och i sin tur även dra kopplingar mellan basgruppshandledare och vetenskaplig litteratur som gjorts inom ledarskap. Som ett exempel kan man ta en ledares engagemangsnivå, där det visats i studier att en ledares attityd och inställning ofta påverkar dennas förmåga att leda och även den generella inställningen och attityden hos gruppen som ska ledas[3]. Detta kan man koppla även till en basgruppshandledare där dennes attityd och inställning kommer reflekteras i gruppens arbete, och då i förlängningen gruppens lärande.
Basgruppshandledaren ska även vara personen i gruppen som sitter på kunskap om hur eventuella grupproblem skulle kunna lösas. Detta är en väldigt komplex fråga där det inte går att ha ett verktyg som går att applicera i alla fall men under denna kurs gång så har vi reflekterat på hur vi skulle lösa vissa specifika problem. Ett verktyg som var användbart i samtliga fall är utvärderingsmomentet som är ett centralt moment inom PBL. På det sätt som utvärderingsmoment är väldigt användbart är att det är ett tillfälle där studenterna tillsammans kan reflektera. Om vi säger som exempel att talfördelningen var väldigt ojämn under ett möte så kan basgruppshandledaren ta upp detta under utvärderingen så att studenterna tillsammans får prata om det och försöka komma fram till en lösning på problemet.
Ett annat verktyg som också är väldigt användbart är något som vi kallat må bra-runda. Detta är ett verktyg som stimulerar diskussion och är användbart om man finner att gruppen har svårt att komma igång och inleda en diskussion. Det fungerar på ett sådant sätt att man avsätter några minuter i början av mötet till att prata om något som är helt irrelevant till materialet som studenterna ska diskutera och gärna något trivialt. Ett exempel är Vad har du gjort idag? sen får varje medlem svara på frågan. Jag har tyvärr inte funnit stöd för detta i litteraturen, men har upplevt detta själv och tycker att det fungerat väldigt bra.
Något som jag tror även är viktigt som basgruppshandledare är att ta hänsyn till gruppen som helhet och de stadier som gruppen befinner sig i. Som referensram kan man använda Susan Wheelans grupputvecklingsmodell[4]. Susan Wheelan har lagt upp modellen på ett sådant sätt att det finns fyra olika faser, och varje fas innehåller specifika karaktärsdrag. Som basgruppshandledare så tror jag det är bra att vara inläst på en sådan modell för att lättare kunna urskilja i vilken fas gruppen befinner sig i och då lämpligast kunna vägleda gruppen genom denna fasen. Som exempel kan man ta den andra fasen som karaktäriseras av konfrontationer och opposition. Här behöver basgruppshandledaren vara förberedd på detta och försöka se till att det fasen gås igenom utan att det blir bestående problem i gruppen.
Något jag också tror är viktigt för en basgruppshandledare är att man ska försöka hålla gruppmöten på en professionell nivå. Med detta menar jag inte att man ska styra mötena med järnhand, men att man vid ett ganska tidigt stadie klargör att det finns vissa förväntningar på gruppen. Detta för att redan i ett tidigt stadie markera att det inte är okej att yttra sig på vissa sätt mot andra gruppmedlemmar eller att lyfta känslomässigt laddade ämnen.
Ett annat etiskt dilemma som är aktuellt för oss som är studenter och är basgruppshandledare är hur vi ska förhålla oss till gruppmedlemmarna om vi träffar dem i privata sammanhang. Som exempel kan man lyfta om man träffar sina gruppmedlemmar på en bar. Från detta kan många problem uppstå som exempelvis favorisering eller personliga relationer. Man kan argumentera för att det inte är acceptabelt att umgås med gruppmedlemmar som basgruppshandledare då basgruppsmomentet oftast är ett examinerande moment, och för att då inte vara partisk i någon fråga som rör basgruppen. Man skulle även kunna argumentera för att basgruppshandledaren redan skapar en personlig relation med medlemmarna under basgruppsmöten vilket då gör att det inte spelar något roll att basgruppshandledaren träffar gruppmedlemmarna på privata tillställningar.
References
[1] D. F Wood. “ABC of learning and teaching in medicine: Problem based learning”. In: BMJ 326.7384 (Feb. 2003), pp. 328-330. doi: 10.1136/bmj.326.7384.328. url: https://doi.org/10.1136/bmj.326.7384.328.
[2] David H. Jonassen Rose M. Marra. “Why Problem-Based Learning Works: Theoretical Foundations”. In: Journal on Excellence in College Teaching 25(3-4) (2014), pp. 221-238. url:http://www.lhthompson.com/uploads/4/2/1/1/42117203/problem-based_learning.pdf.
[3] Dana L. Joseph et al. “Is a happy leader a good leader? A meta-analytic investigation of leader trait affect and leadership”. In: The Leadership Quarterly 26.4 (Aug. 2015), pp. 557{576. doi: 10.1016/j.leaqua.2015.04. 001. url: https://doi.org/10.1016/j.leaqua.2015.04.001.
[4] Susan A. Wheelan. “Group Size, Group Development, and Group Productivity”. In: Small Group Research 40.2 (Jan. 2009), pp. 247-262. doi: 10.1177/1046496408328703. url:https://doi.org/10.1177/1046496408328703.