Att vara basgruppshandledare är en ny roll för mig och även om jag har erfarenhet av problembaserat lärande (PBL) som student då jag läste min kandidat på Hälsouniversitet, så har jag mycket kvar att lära. Den här kursen med dess inlärningsmål har varit en bra början i min resa att utvecklas som handledare. De olika inlärningsmålen har jag uppnått genom delta i de olika aktiviteterna i kursen såsom videoinspelade föreläsningar som legat på Lisam, läsa artiklar och böcker i ämnet inför basgruppstillfällen och genom att diskutera och dela erfarenheter på kursdagarna.
Problembaserad inlärning introducerades 1969 på McMaster universitetet i Canada av professor Howard Barrows och används av universitet världen över och sedan 1986 även på den medicinska fakulteten i Linköping. PBL skiljer sig från traditionell undervisning genom att ett stort ansvar för inlärningen ligger på studenten själv. Till studentens hjälp finns basgruppsmötena. En basgrupp består av 6-8 studenter. Syftet med basgruppsmötena är att studenterna tillsammans via olika scenarion utarbetar problemfrågeställningar. De söker sedan kunskap för att besvara dem individuellt, mellan basgrupperna. Vid nästa basgruppsmöte diskuterar och reflekterar de över vad de lärt sig. Handledaren i basgruppen har en komplex roll där hen skall facilitera lärandet utan att för den skull lära ut som i traditionellt lärande. Det är den komplexa rollen som jag tänkte reflektera över i detta blogginlägg.
Syftet med att handledaren skall facilitera studenterna i basgrupperna är för att underlätta och stödja dem i inlärningsprocessen (Barrows, 1988). Handledaren håller gruppen fokuserad på uppgiften och hjälper dem därmed att uppfylla sina inlärningsmål. Handledaren skall vidare utmana studenterna på en metakognitiv nivå. De skall alltså få studenterna att reflektera över sitt egna lärande och kritiskt förhålla sig till kunskap och bygga upp sin egen förståelse. Barrows belyser vidare vikten av ett öppet positivt lärklimat i basgruppen. Studenterna skall våga erkänna vad de inte förstår samt kunna ge varandra återkoppling. Barrow beskriver tre faser i handledningen. I den första fasen modeling lägger sig handledaren ofta i metakognitivt för att studenterna skall reflektera över sitt lärande och problemlösningsprocessen. När studenterna inte behöver så mycket handledning utan mer bekräftelse på att processen fungerar är gruppen inne i fas två coaching. Då kan handledaren behöva gå in och utmana studenterna i processen för att de skall komma vidare och nå fas tre fading. I fading-fasen kan gruppen självständigt ta sig fram i processerna och handledaren får en mindre aktiv roll. Att tänka på som handledare är att varje basgrupp är unik. Det som fungerade i en tidigare basgrupp behöver inte alls fungera i nästa. Det är även viktigt att som handledare att reflektera över i vilken fas basgruppen är och agera utifrån det.
I en basgrupp pågår en ständig interaktion mellan studenterna. Handledaren skall stödja den utan att för den skull ta över och bli den direkta gruppledaren (Silén, 1996). För att förebygga att detta sker så är upprättande av ett gruppkontrakt vid det första tillfället viktigt (Azer, 2005). Gruppkontraktet ser jag som en ryggrad i basgruppsarbetet. Det är där det står hur studenterna skall förhålla sig till varandra och som handledare kan man alltid falla tillbaka på det om interaktionen i gruppen inte fungerar på ett sådant sätt så att det befrämjar inlärandeprocessen. Vidare menar Azer att det är viktigt att man som handledare inger förtroende, ger feedback, stödjer diskussioner, ställer öppna frågor när studenterna inte kommer vidare och uppmuntrar till att gruppen har en sekreterare som skriver ner vad gruppen kommer fram till vid problembearbetningen. Handledarens huvuduppgift är att facilitera diskussionerna i gruppen. Om det lyckas ökar det gruppens förmåga att diskutera och nå framgång i sitt inlärande (Barrow, 1988).
I sin licentiatavhandling (Silén, 1996) har Silén studerat handledare och studenter i basgruppsarbetet. Silén beskriver studenters reflektioner över vad som underlättades och försvårades utifrån handledarens roll i basgruppsarbetet. Studenterna menar att en bra handledare skall vara aktivt lyssnande, se vad som händer i gruppen, visa intresse och stimulera till lärande. Handledaren skall också vara flexibel, inte lägga sig i och låta studenterna komma fram till slutsatserna själva. En fundamental del är att handledaren rent rumsligt är i basgruppen.
Studenterna uttrycker vidare i avhandlingen en motsats till den framgångsrika handledaren. Hen är dominant, har bestämt innan vad de skall komma fram till, har svårt att ta kritik, ger ingen återkoppling och tystar ner. Utmärkande är även att handledarens roll i de fallen har varit otydlig för studenterna. Detta kan avhjälpas anser jag genom att klargöra vilken roll jag har som handledare i gruppen. Det är även viktigt att som handledare fråga efter återkoppling från studenterna för att själv kunna utvecklas och reflektera över sitt handledarskap. Studenterna i avhandlingen ser en fördel i att handledaren har kunskap om det ämnesområde som de skall lära in. Det ger en trygghet i problembearbetningsprocessen då de känner att handledaren hjälper dem att uppnå lärandemålen utan att för den skull behöva styra dem.
I en studie där författarna utvärderade vad som motiverar, utmanar och stödjer handledarna i deras handledning (Constantinou, 2018) kom de fram till följande. För de första förklarade handledarna att de genom att använda PBL-metodiken hjälpte studenterna att tänka djupare, genom att de relaterade sin kunskap till de fall de försökte att förstå. Det gjorde att handledarna var motiverade att fortsätta handleda studenterna då de märkte att studenterna lärde sig mycket i de diskussioner som handledarna faciliterade. Vissa handledare tyckte att studenterna inte enbart lärde sig något av dem utan att det var PBL-scenariot som fick dem att se vikten av den medicinska kunskapen och på vilket sätt det skulle hjälp dem i det kommande praktiska arbetet. Genom att diskutera scenariot ökade de även sin kliniska förståelse och förmåga att resonera kring den.
I detta blogginlägg har jag beskrivit handledarens roll ur ett studentperspektiv och hur handledarna själv ser på sin roll. Sammanfattningsvis så är min reflektion att jag som handledare har en viktig roll och funktion i basgruppsarbetet och är ansvarig för att PBL skall fungera optimalt för studenterna. Det är även viktigt att själv reflektera över hur handledarskapet fungerar och att be om återkoppling från studenterna för att fortsätta utvecklas som handledare.
Referenser:
Azer Samy A. (2005). Challenges facing PBL tutors: 12 tips for successful group facilitation, Medical Teacher, vol 27, No 8.
Barrows, H. S. (1988). The tutorial process. Springfield: Southern Illinois University, School of Medicine.
Constantinou, C.S., & Nicolaou, S. A. (2018). Motivation, Challenges, Support (MCS) Cycle model for the development of PBL tutors. Qualitative Research in Education, 7(1), 1-35.
Silén, C. (1996). Ledsaga lärande – om handledarfunktionen i PBI. Linköpings Universitetet: Institution för pedagogik och psykologi. LIU-PEK-R -195.