Som någon som inte har erfarenhet inom PBL var kursen utmanande och intressant. Teorin bakom PBL låter logisktframför alltnär man tänker på konstruktivism inom forskningsteorierna.Studenten skapar sin egen kunskap genom aktiv problemlösning, genom att ställa frågor och aktivtleta upp informationvilken sedandiskuterasmed medstudenterna. Så uppfattar jag grundenav ett konstruktivistisktlärandesättdär studenter konstruera sin egen kunskap.Genomtidigare erfarenheter, kunskaperoch egna funderingar kring det som de har lästskapar varje student sin unikakunskap.Genom diskussion i gruppen kan de sedan reflektera, modelleraoch utökadenna. Allt detta är egenskaper som gynnar djupinriktatlärande och därmedlångvarig kunskapvilket ärdet som Linköpings Universitet och högskolorsträvarefter(1). Det är också lätt att se hur denna lärandeformhjälper studenterna i sitt framtida yrkeslivvilketger studenterna ett klart måloch därmed ett tydligt lärandesyfte.De får ta eget ansvar för sitt lärandeoch får tidig förmågan att leta uppinformation, vilket gör de mer självständiga frånförsta början. Men i likhet med många studenter som första gången går en PBL-kurs så kände jag att det var svårt att komma in i metoden och kunde tvivla på effektiviteten, framför alltnär det gällde faktakunskapoch känslan av att man kanske missa viktiginformation.Det kan kännas övermäktig och en bra handledare känns då ovärderlig.Som handledare var det därför så klart viktigtför migatt få med mig så mycket information kring hur en bra handledare i PBL jobbar. Hur kan man hjälpa gruppen att nå sitt bästa jag, att bli ett team som jobbareffektivtihop mot samma mål. Det svåraste av allt var framför allt, hur mycket man ska gå in i gruppen och styra i gruppen.En bra artikel som jag hittade var från Dr. Samy A. Azer (2): 12 tipps för handledare inom PBL. Denna artikel gjorde tydligt för mig hur viktigt det är att känna till grupprocesserna,deolikafasersom en gruppgår igenom, olika roller inom gruppen, diverse verktygmm. En sak som stannade särskilt kvar i minnet är att man inte ska skynda igenom gruppen genom de olikafaser inom grupprocessen. Iartikeln (2)beskrevsfasernaav Tuckman&Jensen, 1977 men jag har också läst om IMGD-modellen som beskrivs av Susan Wheelan. Faserna som beskrivs är i det stora hela detsamma inom båda modellerna.Den första känsla som alltid spontant kommer upp är att man vill hjälpa till och visa vägen som handledare.Men genom detta finns risk att man i ställetskada processenoch förlångsamma denna och att gruppen kanskehellre ta ett steg bakåt än framåt. Det är viktigt att komma ihåg att studenterna ska lära sig av sina medstudenter och att detta tar tidoch ska få ta den tid som behövs(2). Dettagjorde mig vaksamt och eftertänksam.Alla människor lär sig på sitt eget vis och inom sin egentid, vilket också gäller för grupper och vilket således är olika för varje grupp.Detta har redan hjälpt mig inom min första PBL grupp, där man så tydligt kan se att gruppen befinner sig i det första stadiet enligt Wheeler: ”Tillhörighet och trygghet”. Som handledare känner jag att reflektionerna är väldigt ytligt och än så länge håller medlemmar enbart med varandra och vågar inte ännu påpeka saker som de inte var helt nöjda med, fast det var uppenbart för mig som handledare. Jag inser dock att de måste komma själva fram till i vilken fas de äroch hur de tar sig vidare.Jag är övertygad om att det kommer attgynna gruppen i framtidenom jag ger dem den tid som de behöver nu.Det är också uppenbart att det är viktigt att studenterna känner till dessa faser och genom reflektion förstår i vilken fas de befinner sig för att sedan kunna komma vidare. Men även denna reflektion får ta sin tid.
Men det är svårt, balansen mellan styra och icke-styra som handledare.Många av de frågor som kom upp iAzer ́sartikel(2), är exakt de frågor som jag ställde mig själv i samband med kursen, t.ex. hur kan jag främja diskussionen utan att styra den. Mycket av det som beskrivs i artikeln är i enlighet med materialetsom är framtagen av Linköpings Universitet. PBL-guiden(3)är ett mycket värdefullt verktyg som innehåller kort och koncist det viktigaste man behöver veta inom PBL både som student och som handledare.Jag tänker specifikt på gruppkontraktet, IBU och livbojen. Allt detta ger ett praktiskt stödför att kunna utföra PBL såväl som handledare så som student. Men det är också viktigtatt ha läst lite mer djupgående varför t.ex. gruppkontrakt och IBU och grupprocessernaär av vikt. Hur gruppkontrakten skapar tillit och att tillit är en av de viktigaste faktorerna för att få en fungerande grupp, och att det får ta tid. Detta blir betydligt mer klart när man befinner sig i en PBL-situation och kan koppla teorin till det praktiska. Även information kring olika roller inom gruppen är särskild viktig för båda studenterna och handledaren att känna till. Spontant när jag tänker på olika roller så tänker jag påordföraren och tidhållaren mm. Men det är inte enbart det. Jag tänker också på vilken personlighet studenterna har och vilka roller inomgruppen detta medför. I enlighet med dessa tankar beskriver Eva Hammar Chiriac rollerna i sin avhandling (4). Det finnsgrupprocessroller och gruppfunktionsroller varvid den första beskrivs som personbunden och den senare som funktionsbunden. Den senare handlar om roller som fördelas inom gruppen och där deras funktion medveten ska leda till att främja gruppens arbete på ett sätt som man gemensamt har kommit överens om. Grupprocessrollerna verkar vara något svårare att identifiera,ochdeär omedvetna. Jag tyckte särskild mycket om beskrivningen att ”rolltagandetsker i samspel mellan individerna, gruppen och uppgiften”och ”rollen som någon tar är inte knuten till en specifik person utan till individen som medlem i en grupp vid ett bestämt tillfälle i en viss kontext”(4).Det innebär att studenten kommer att ha olika roller i olika grupper vid olika tider. Det är spännande att se om studenterna själva blir varse närde intarolika roller vid olika tillfällen och hur de kommer att påverka sin grupp beroende på vilken roll de just nu har. Det är spännande att läsa om olika rollerså som Hammar Chiriac beskriver och också så som dembeskrivs enligt Gibbs, 2006 inom boken Universitetspedagogik(1). För mig som handledare kommer denna kunskap att vara av särskild vikt. När både studenterna och handledaren känner till rollerna kan bästa nyttandras av dessainom grupparbetet. Det poängteras dock ocksåvikten av att variera rollernaför att skaffa sig en bättre förståelse om varandra, lära sig av varandra och även övervinna sina svagheter(1). All information kring grupprocesseroch grupproller leder tankarnatill teamarbeten inom yrkeslivetoch hur man sätter ihop teamen för att få ett fungerande arbete.Deovan nämnda modeller används inte enbartinom utbildningenutanocksåi yrkeslivet.Det är såledesåterigenlätt att se sambandetmellan PBL och senare yrkesliv. Det viktiga är att själv reflektera vilken personlighet man har och därmed vilken roll man intar inom gruppen. Är studenterna medvetna om sina individuella roller så kommer de också förstå sin inverkan på gruppen, både negativt och positivt, eller stödjande och hindrande som Hammar Chiriac beskriver det(4). Som handledare är det viktigt att känna till dessa roller, kunna identifiera dem och utmanar dematt kanske tänka på annat sätt. Det är viktigt att gruppmedlemmar kan bidra till gruppens arbete genom att utnyttja sina styrkor men det är också viktig att de har förståelse för varför någon beter sig på ett annat sätt.Enligt Dr. Samy A. Azer är handledarens huvuduppgift att främja gruppdiskussionen (2).12 tipps till handledare ger en praktisk vägledning om hur man kan åstadkomma det och jag upplever artikeln som nyttig att läsa om igen, framför alltnär man står framför ett specifikt problem. En reflektion som jag hade om mig själv och som relaterar till hur man främja gruppen utan att styra/dominera dem är sättet hur man ställer frågor. Man har ofta hört rekommendationerna att
ställa öppna frågor. Jag har vid flera tillfällen varit med om att studenterna har reagerat med: ”det känns som om du är ut efter något speciellt”, vilket ofta stämde. Jag tyckte om exemplet i artikeln där han beskriver ”open-ended questions vs read my mind questions” (2)och de praktiska exempleninom artikeln hjälpte mig att förtydliga hur man kan göra för att ställaöppna frågor utan att fiska efter något specifikt. Detta leder oss till desista tankarna kring blogginlägget: vikten av reflektion. Reflektion har påtalats inom högskolepedagogiken som ett viktigt verktyg att förankra sin kunskap. Både studenter och handledare uppmanas att reflektera efter varje lärandemoment. De första reflektionerna i min basgrupp kändes ganska ytliga och inte genomtänkta men även reflektioner kräver erfarenhet och utveckling och bör därför tillämpas flitigt av både studenterna och lärare.Sammanfattningsvis, upplever jag PBL som en effektiv lärandeform som kommer att ge studenterna verktyg för livet och kommer att skapa bra förutsättningar för långvarig/djupinriktad lärande. Känslan av att faktakunskap kanske inte blir lika bra finns fortfarande kvar men det är också därför man blandar olika lärandemetoder under en kurs. Metoder som kan komplettera varandra. Jag tänker det är viktigt att se det i sin helhet.Som handledare inom PBL är det viktigt att ha kunskap inom grundläggande teorier bakom PBL. Detta, tillsammans med egen erfarenhet, reflektion och hjälp av kollegor lär vara ett bra recept för hur man jobbar som en bra handledare inom PBL.
Referenser:
1. Elmgren, M. & Henriksson, A-S.Univeritetspedagogik. 2016.
2. Challenges facing PBL tutors: 12 tips for successful group facilitation. Azer, Samy A.2005, Medical Teacher, 27:8, ss. 676-681.
3. Chiriac, Eva Hammar.Grupprocesser i utbildning En studie av gruppers dynamik vid problembaserat lärande. Grupprocesser i utbildning En studie av gruppers dynamik vid problembaserat lärande. Linköping: u.n., November 2003.
4. PBL guiden. Linköpings Universitet. [Online] http://www.liu.se/medfak/pblresurser