Rollförändringen, att snöra på sig nya skor och veta exakt hur det känns att sitta på stolen mittemot läraren – som student. Att på ett nytt sätt se PBL och det pedagogiska bakom, att veta hur mycket nytta det på riktigt kommer ge studenterna i sina kommande yrkesroller. Att utmana och stödja i studenternas lärande.
Många nya tankar har väckts den senaste tiden, både privat och i basgrupp. Hur ska jag vara den bästa möjliga handledaren för studenterna som sitter framför mig? Enligt Turan, et. al (2009) så handlar handledarens roll om är att vara en support för lärprocessen och det metakognitiva lärandet samt att bedöma och ge feedback. Det finns inte någon hårt given struktur över exakt hur detta ska gå till för att det ska vara framgångsrikt. Den feedback som handledaren får från studenterna är en viktig faktor för handledarens utveckling (Turan, et. al 2009). En bra eller dålig handledare kan ”make or break” ett tillfälle. Bra facilitator eller handledare har förmågor att motivera studenter oavsett vilken trigger som ligger till grund för problemet. Om handledaren fungerar på rätt sätt kan handledaren vara en drivkraft för att hålla diskussionen vid liv. Stundeter föredrar handledare som har kvaliteter inom medicin för att ge bättre råd. Studenter har även en tendens att ge snabba svar i basgrupp utan att reflektera innan över vad de lärt sig (Yee Yee et al 2006). Min spontana reflektion över hur jag optimerar mig själv för att bli den bästa möjliga handledaren handlar om att dels läsa, lära och lyssna på andra som är handledare, lära mer om olika tekniker och strukturer som kan underlätta för studenterna. Men en stor del tänker jag också handlar om erfarenhet. Att träffa människor gör jag varje dag i mitt arbete, de är i olika situationer och likväl vet jag att jag gör en skillnad för just de individerna, gång på gång. Den största skillnaden nu – blir att det är en grupp som ska nå lärande genom varandra.
Värdegrunden för LiU och medicinska fakulteten gällande den pedagogiska teorin som ligger till grund för uppbyggnaden av fakultetens sätt att stödja studenterna att nå lärande tycker jag är modig och innebär höga ambitioner! Detta ställer krav hos både studenter, lärare och handledare. Det finns många olika problem som kan komma upp i en basgrupp och enligt Hendry, et. al (2003) är de tre vanligaste och som stör lärandet mest är 1) en väldigt tyst student som inte säger så mycket 2) en väldigt aktiv och pratsam student 3) en eller fler studenter som kommer sent eller som inte kommer alls till basgruppstillfället (Hendry, et. al 2003). En studie visar att erfarna handledare inom PBL har en omfattande och stor bank av tekniker för att på ett aktsamt sätt plocka fram vilken teknik som faciliteter studenternas lärande i vilket situation. Det är många saker som spelar in. Dessa strategier eller tekniker för att hjälpa gruppen att få till ett optimalt lärande kan kategoriseras inom 4 olika områden vilka är 1) interagera principerna av PBL 2) Delegera ansvaret för lärande till studenterna 3) Konstruera en god miljö för diskussion 4) Konstruera en bra lärande atmosfär (Lee et al 2013).
Men hur når jag hit då? Jag tänker att genom transparens i basgruppen, inte ställa för höga krav på mig själv, lära mig av mina misstag, inte tänka att man kan allt direkt, träna träna träna, diskutera med kollegor osv. Precis som jag lärde mig redan på grundutbildningen på arbetsterapeutprogrammet. Något som vuxit med mig mina kliniska år och som jag fortfarande håller hårt i – det är att PBL gynnar mig i mitt livslånga lärande. Bara för att jag tar på mig en ny roll ska ju inte det innebära att jag kan detta redan från början. Det är ju en orimlig tanke. Jag är en bra arbetsterapeut, jag är stolt och glad över att vara en del av universitetet och jag känner mig trygg i det. Jag kommer bära med mig att detta tar mig lång – men jag är inte färdig-lärd, det blir jag aldrig.
Referenser:
Hendry, G., Ryan, G., Harris, J. (2003) Group problems inproblem-based learning, Medical Teacher, 25:6, 609-616.
Linköpings universitet, LiU. (2022). PBL-guiden. Hämtad den 8 september 2022 från Problembaserat lärande – Linköpings universitet (liu.se)
Lee, G., Lin, C., Lin, Y. (2013) How experienced tutors facilitate tutorial dynamics in PBL groups, Medical Teacher, 35:2, e935-e942.
Turan, S., Elcin, M., Odabasi, O., Ward, K., Sayek, I. (2009). Evaluating the role of tutors in problem-based learning sessions. Procedia Social and Behavioral Sciences 1 (2009) 5–8.
Yee Yee, H., Radhakrishnan, A & Ponnudurai, G. (2006) Improving PBLs in the International Medical University: defining the ‘good’ PBL facilitator, Medical Teacher, 28:6, 558-56